Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SAMFÄRDSEL OCH HYGIEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var för oss pojkar ett nervretande, obeskrivligt
nöje att se, huru slakten av allehanda kreatur gick till.
När man då för tiden såg tillståndet på den plats, där
slakten försiggick och köttet styckades, väckte det ingen
avsmak, men när man nu ihågkommer, huru där såg ut,
känner man ett obeskrivligt äckel. Den stora, icke
stenlagda gården var omgiven av boningshus, häst-, ox- och
kostall, svinstior, hönshus och avträden i en behaglig
blandning. Från alla dessa fick orenligheten fritt söka
sig ut på gården och blandades där med avfall efter
slakten. Uppsamlingsställe för sopor och latrin fanns icke,
utan de fingo hopa sig i den avträdesgrop man grävt
för ändamålet. Svin och höns hade hit obehindrat
tillträde, och då matrester och avfall från slakthuset
ditkastades, var gropen deras käraste tillflyktsort, där de
gladligen rotade dagen lång. Orenligheterna på gården
och i gropen fingo kvarstanna, till dess platsen
bokstavligen knappast var framkomlig. Då bortfördes det
mesta hemligen och nattetid, ty enligt tidens
uppfattning vidlådde stor skam arbetet med allt, som kunde få
namn av offentlig renhållning.
Den s. k. sophögen var för övrigt en mycket vanlig
företeelse och fanns på de flesta gårdar.
Observatorium var även med hänsyn till sophögen hygieniskt
lyckligt lottat, ty marken i grusbacken var väl
genomsläpplig, så att, fastän sophögen låg i krönet på backen
mot Saltmätaregränden mitt emot ingången till gården
och dagligen användes, kändes därifrån ingen
nämnvärd lukt. Den kvarlåg orubbad, och ingenting
bortfördes därifrån under de 26 år vi bodde på backen.
Renhållningen var således en gårdsägarens
angelägenhet. Vad som ej fick användning för gödslande av
de många ännu befintliga trädgårdarna fördes till
avstjälpningsplatser, till Klara sjö eller Norrström. Vid
stränderna funnos även offentliga avträden över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
