Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I SMÅBORGARENS HEM.
ägde hästar och därför tillhörde borgerskapets kaval-
leri, för att icke tala om de fina grosshandlarnemed
kontor vid Skeppsbron’och skepp i sjön samt de
styfva fabriksägarne Söder.
Handtverkare som icke hörde till »ämbetena»,
utan lydde under hallrätten, hade ickesamma anseende
som de »riktiga mästarne», men de som hörde
hvarken till skråen (»ämbetena») eller hallrätten hade
ens rätt att lifnära sig. Under min barndom hörde
jag många och bittra klagomål öfver dessabönhasar,
vore de än så skickliga yrkesmän.
Allra värst klagades, om en främmande tros-
bekännare, i synnerhet en jude, ville idka något
handtverk. Jag erinrar mig från 1830-talet, huru en
judiskskräddare, som gjort sitt mästerprof, blefgenom
mästarnes skarpa ovilja nekad tillträde till »ämbetet».
Hvar och en var herre öfver sin stackare.
Åldermannen var en styf patron mot bisittarne, och
dessa sågo högmodigt ned hela massan af vanliga
mästare, hvilka i sin ordning sökte öfvermodigt be-
handla gesällerna-— ehuru detta alltid lyckades——
och gesällerna voro lärgossarnes stränga herrar.
En föga grundad rangordning iakttogs också
mellan de olika yrkena. Så ansåg sig en skräddar-
mästare vara förmer än en mästare inom skomakar»
skrået, men flere andra yrken ville anses mera be-
tydande än skrädderiet. Det väckte därför glad
belåtenhet, att målarmästaren Höök, som bodde en
trappa upp i huset vid Västerlånggatan, icke visade
sig stolt mot skräddarfamiljentvå trappor upp, utan
förtroligt umgicks med denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
