Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU MAN VAR KLÄDD. 93
Benkläderna voro ofta ljusa, i synnerhet sommar—
tiden, då de sällanförekommoaf nanking, ursprung-
ligen ett kinesiskt bomullstyg af gul färg, liksom
kim/’
af samma ursprung eller af hvitt s.k. engelskt
skinn. Under vintern brukades mycket byxor af
korderoj eller kasimir.
Modet föreskref ibland vida, ibland trånga ben-
kläder, oftast det senare, och de sträcktes åtsittande
genom hällor. En man modet kunde undvara
hällorna. spändare byxorna höllos, dess finare var
det. Visserligen hände det, att plaggen därigenom
spräcktes Öfver knäna, men modet var strängt for—
drande, och hällorna bibehöllos i ett par årtionden.
Ända långt fram 1830-talet
syntes under
hvilken årstid som helst en och annan gammal herre
i kortbyxor samt till knäna räckande stöflar. I sådan
utrustning såg man, bland andra, kyrkoherden i
Tyska församlingenLudeke y., urmakarenKihlberg
vid Stora Nygatan (far till den år 1902 allidne rektor
O. Kihlberg) och vaktmästaren Bäckman iKrigs-
kollegium (sedan känd som rimsmidare och författare
till »]ullen världshafvet»). Sporrar nyttjades ofta,
fastän det icke alltid var fråga om att rida, men
mest s. danssporrar utan kringlor.
Skodonen voro vanligtvis glänsandeaf Boholms
blanksmörjasom till 8 sk. bko buteljen såldes i
Tjäders tobaksbod vid Riddarhustorget.
Manshattarnavoro än låga, än höga med mycket
uppvikta brätten, men för öfrigt af ungefär samma
form som de manliga hufvudbonaderna vid århun—
dradets slut.
Som sällskapdräkt begagnade bemedlade mans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
