Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDAN SOLEN GÅTT NED.
»Glöm inte lyktan!» Det var vanliga upp-
maningen, när någon af husets folk skulle gå ut
aftonen för att icke återvända förr än sent. Detta
gällde naturligtvis endast den mörka årstiden, enär
Stockholm, liksom andra platser under samma bredd-
grad, njuter af sina ljusa sommarnätter, då man icke
har behof af någon konstig belysning.
Ehuru Stockholm redan i början af 1830-talet
begynte en bättre gatupplysning, hade de nya
Argandska lyktorna dock ännu icke kommitriktigti
bruk, och det var därförganska mörkt under vanliga
förhållanden, men alldeles svart de kvällar, då det
var polismäm/zen, och öfverståthållarämbetet
medgaf,
att inga gatlyktor alls tändes, emedan det skulle vara
månljust, men kanske var så mulet, att icke en enda
månstråle bröt genom skyarne.
Under sådana kvällar kunde enskilda personers
handlyktor vara ganska nödvändiga och de behöfdes
kanske i hvad fall som helst efter klockan elfva,
hvarför det var fyrtio skillingar banko plikt att
gatan efter den timmen utan att ha en lysande
handlykta med sig. ’
Man såg därför hvarje afton under den mörka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
