Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r UPPSALA. : 79
I medlet af 1840-talet
kände man ännu till
Gluntarne, men de kommo till världen under åren
1847—50, och det var först efter den tiden som
de blefvo allmännarekända. Allmänna sången var dock
klart klingande långt förut, och det namn, som, ännu
på fyrtiotalet, kom Haeffner, den försvenskadetysken,
så oförbehållsamt till del såsom den hvilken kallade
till lif studentsången i Uppsala var otvifvelaktigtväl
förtjänt och förringar ingalunda den åra som måste
tillkomma äfven hans lärjunge Nordblom, som efter
honom var director musices i ungdomsstaden och
hvars dotter, Hanna Nordblom, sedan gift med ton-
sättaren Ölander, var en utmärkt sångerska.
Bland sånganförarne har Uppsala haft lyckan
att finna utmärkta musikaliska förmågor och med
särskildt för studentsångens ledning förträffliga egen-
skaper, och detta redan från den tid, då orientalisten
O. F. Tullberg, 1820-talet, anförde sången samt
i synnerhet ifrån 1830-talet, då C. 0. Laurin
var anförare, den unge gottlåndingen, som satte mu—
siken till Nicanders »Mitt lif är en våg» och andra
intagande sånger. Oscar Meijerberg, Gunnar Wen-
nerberg, Oscar Arpi och Ivar Hedenblad ha ytter—
ligare höjt Uppsalasången.
Det var i synnerhet 1840-talet
samt kanske
synnerligen från 1845, som studentkonserterna bör-
jade väcka förtjusning, vare sig att de gåfvos i Upp-
sala eller i Stockholm. Af ringa betydelse var
också Uppsalasången studentmötet i Köbenhavn
1845, och jag erinrar mig hvilken hänförelse
väcktes
af repetitionerna som gåfvos Gustavianum.
Det var också. under det årtiondet som Caro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
