Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
X
& 1 UPPSALA. I 8 3
tedninen
1845 skulle han taga kameralexamen, då
maj esten kom emellan och skapade en afgörande
pun t i hans lif, som sedan blef teaterförfattarens
och romanskrifvarens samt skådespelarens.
Öfver allt slätten var uppsluppet lif, långt
drifven ysterhet, men med älskvärd sinnesstämning.
Slutligen samlades flertalet i den stora, festligt upp-
lysta rotundan. Gas hade icke, ännu mindre
elektriskt ljus, endast färgade oljelampor, men ljust
var det i de ungas sinne. Och magister Arvid Sund-
berg, ordförande kurator, stod upp och talade varma
och manliga ord samt fäste sig i synnerhet vid det
glädjande förhållande, att studenterna mangrannare
än förr, förenat sig till gemensamt firande af vårens
förhoppningsfulla högtid. Han manade att ytter-
ligare arbeta studentkårens enhet. Med all akt-
ning, sade talaren, för nationsinråttningarnas moraliskt
betydelsefulla kraft, kunde de likväl bestå profvet
som vetenskapliga anstalter. Fackföreningar skulle
bringa lärare och lärjungar i närmare beröring med
hvarandra och i den studerande ungdomens sinnen
ingjuta friskt och sannt vetenskapligt lif och intresse.
Detta yttrades, märkligt nog, redan 1845, och
det bekräftades vid samma tillfälle af docenten
(poeseos romana!) P. Peterson, en bland de mest
omtyckte universitetslärarne, hvilken föreslog en skäl
för studentkåren och i klingande vers manade till
enig anda.
Det var således i mera än ett afseende som
förstamaj 1845 var en märklig festdag, och om
dess betydelse icke då stod klar för alla deltagarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
