Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER RIKSDAGARNE.
Stundom kunde slumpen foga så, att samme
kanslist som i riksdagsmannens namn skrifvit an-
förandet också blef den som i plenum läste upp
det. En medlem af kansliet måste nämligen alltid
hålla sig vid sekreterarens sida för att läsa upp det
som föredrogs. Då hade namnfadern icke annat att
göra än att sitta och höra hvad som gällde för
hans verk.
I själfva öfverläggningarna kunde kanslisterna
naturligtvis icke blanda sig, men det fanns utom
ståndet befintliga personer som, äfven om de icke
fingo yttra sig offentligt, dock trängde sig ända in
i plenirummet och sökte sufliera riksdagstalarne.
En sådan närgången bondevänvar majoren Gustaf
Mauritz Stjernsvärd, en intelligent och kunskapsrik,
men högst oförsynt man, författare till många arbeten
i militärväsendet. Han hade med utmärkelse, sades
det, tjänat som fransk officer i Algérie och äfven
uppfunnit en ny smörtjärna, men var sannolikt
alltid fullt tillräknelig.
För öfrigt voro de som sökte inverka bonde—
ståndet alltid till hands, fastän icke i plenisalen, hvar—
emot de ganska ofta, somliga nästan hvarje afton,
infunno sig klubben, hvilken då, som sagdt, var
i Bergstrahlska huset, en trappa upp från Munkbron.
Den som dock aldrig, så vidt jag kan erinra mig,
visade sig där var Crusenstolpe, hvilken endast gaf
företräde i sin bostad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
