Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 74 t TEATERSÅLÖNGEN.
premieredansösen M. Daguin, infödd parisiska,
hvilken debuterade kungl. teatern redan 1815,
då fjorton år, men ännu 1850-talet
var samma
intagande danskonstnärinna som ett par årtionden
förut, samma gång hon var utmärkt lärarinna
för teaterns balettelever.
Utmärkt 5. groteskdansör var den äfven som
skådespelareframstående P. W. Pettersson, hvilken
också var stor myntkännare och biträdande tjänste—.
man vid kungl. myntkabinettet; Han var balett—
mästare under Here är, men dog redan 1854, vid
fyrtio års ålder. Framstående inom balettområdet
1850-talet
voro också mamsellernaCh. Norberg,
gift med kamrer Törner 1853, och G. Gillberg,
gift med skådespelaren C. G. Sundberg 1851, bägge
elever af Aug. Bournonville.
Manliga balettartister ha icke varit många vid
stockholmsscenen. Lysande undantag voro 1850-
talet den nyss nämnde myntkännaren och äfven
premierdansören Theodor Marckhl, kallad Theodore,
som, född i Wien, hade utbildats af A. Fuchs, kallad
Alexandre, hvilken uppträddehär på 1840-talet
och
sedan hade anställning i Paris. Manlig dansör af
värde var ock dansken H. Lund, som 1856blef
balettmästare här och 1862 gifte sig med den be-
hagliga och talangfulla dansösen H. M. Lind, hvars
teaterverksamhet dock tillhör senare tid.
En man med scenisk verksamhet både före,
under och efter 1850-taletvar balettmästaren A.
Selinder, en bland de mest bekanta stockholmsågurer,
hvilken vinnlade sig äfven om sällskapsdansen ochi
Sverige införde francaireäz, som han här utbytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
