Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
z86 DEN SOCIALA"FRÅGAN.
bodde i samma hus som den outrannsakliga förfat—
taren, i L. Hiertas egendom n:o 21 Stora Ny-
gatan. Där infann Almqvist sig ganska ofta i en-
kel hemmadräkt och med tobakspipan i munnen
samt kunde då vara ganska intressant. Fullt klar i
sina yttranden fann jag honom dock aldrig. Detta
är ett bestämdt minne och ingalunda något efter
»katastrofen» tillkommet inbillningsfoster.
Jag minnes också fullt säkert, att Almqvist
tycktes vilja helst tala om ganska hvardagliga före-
mål. Det kan hända, att han ansåg oss ung-
domar icke nog värdiga att med honom behandla
höga ämnen, men hans förkärlek för det ringa och
ofta ganska småaktiga var dock ganska märklig.
Emellertid satt han på Borgs soare’ernästan
stum och tycktes mycket sakna sin tobakspipa. Det
röktes aldrig dessa samkväm. Borg hyste lika
stor afsky för tobak som spritvaror och starka
drycker i allmänhet.
Om Almqvist var tyst och sluten, fanns det
en annan gäst i aftonsamlingarna som bullrade så
mycket mera. Det var Bruce Be svensk adelsman
och turkisk öfverste, hvilken hade en läderfabrik i
Grytgjutargränden, men bodde långt bort Göt—
gatan, som dock icke hindrade honom att flitigt in—
finna sig aftonsällskapen i Klaratrakten, där han
högljudt skroderade både öfver sitt läder och sin
magnetism. Det var isynnerhet den sist nämnda.
som fortfarande gaf honom anseende, och fanns det
något som kunde gifva Almqvist anledning att del-
taga i samtalet var det intresset för
öfvelstens
sto1—
verk som magnetisör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
