Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ jUNGFERNSTIEG. 9
Men det började draga ut tiden innan
frågan om kontorsplatsen hunnit afgöras. utan
oro betraktade jag hvarje morgon den lilla pelare
af preussiska thalerstycken som jag ägde, men som
hvarje dag minskades. Det fria dagdrifvarlifvet
kunde utdragas i oändlighet, och det började
äfven ledsna ut mig, fastän det nog hade, tyckte
jag, sin nytta med sig såsom förskaffande mig allt
större kännedom om Hamburgs yttre. Det var dock
icke för den kännedomen jag kommit till den stora
handelsstaden. jag längtade efter verksamhet, och
det var därför jag med stor tillfredsställelse mottog
underrättelsen, att hr Cramer återkommit.
Utan dröjsmål begaf jag mig ånyo till Grosse
Bleichen och fick företräde hos herrar Ullberg och
Cramer, hvilka bägge visade mig mycken vänlighet.
De voro unga män, ingen af dem ännu fyrtio år.
Yngst var Edvard Ullberg, en gladlynt goddagspilt,
med anlag för fetma, ljuslätt och fryntligt leende
bakom glasögon med guldbågar. Han hade varit
kontor hos Sieg. Lohmann & komp. i Hamburg.
Den ett par år äldre Fredrik Cramervar
mörkare, med ett kraftigare markeradt ansikte. Han
hade varit anställd hos Schenck & komp. Bägge
gjorde fördelaktigt intryck. Ullberg var född i
Stockholm och son till tehandlaren E. Ullberg, som
i många år hade försäljningsbod vid Stora Nygatan,
samt bror till den sin tid mycket bekanta siden—
kramhandlaren W. Ullberg, hvilken hade bod i
hörnet af Stadssmedjegatan och Salviigränd, där
Rosengrens (Lagerströms) källare nu har sitt kafé.
Cramér var gotländing, hvilket nog hördes väl då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
