Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGRE SYFTEN.
göteborgsbarn, liksom brodern, den kände politikern,
rådmannen Albert Wilhelm B., mest känd genom sin
riksdagsverksamhet. G. D. Björcktillträddesitt biskops-
ämbete 1856och vann snart rykte för sin fromhet.
»Vår fromma biskop» var också den benämning som
Handelstidningen alltid ägnade honom.
Såsom ordförande i konsistorium stod biskopen
i spetsen för Göteborgs hela lutherska kyrkoväsen,så
väl för Domkyrkoförsamlingen som för Kristina eller
Tyska församlingen jämte Garnisonsförsamlingen,
Fattighusförsamlingen och Carl johans församling.
Flere församlingar kände man då icke till i Göteborg.
De mest bekanta prästmännen näst efter biskop och
domprost voro Kristina församlings svenska kyrko-
herde prosten C. Lamberg och tyske kyrkoherden
C. Prehn.
Lugnt och stilla var det religiösaområdet. De
enda som åstadkommo något buller voro några mor-
moner, hvilka 1857hade infunnit sig i Göteborg för
att värfva anhängare. Wieselgren kallade dem att
afhöra ett föredrag af honom i Domkyrkan, men
gatan öfverföllos de af schåare, och ett högst obe-
hagligt uppträde inträffade, hvilket dock hadeandra
följder än att de »yttersta dagarnas heliga» skynd-
samt lämnade staden.
Vetenskapen var icke främmande för 1830-talets
göteborgare. Deras högsta civila styresman, lands—
höfdingen, var framstående i naturkunnighet. Olof
Immanuel Fåhraeus hade vunnit anseende som ento-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
