Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. A. HEDLUND, VIKTOR OCH C. A. RYDBERG.
Det var egentligen först 1859som Rydbergs
ryktbarhet slog ut i blom, och orsaken därtill var
romanen »Den siste Athenaren», hvars första kapitel
lästes i Handelstidningens följetong i början affebruari
1859 och hvars sista rader voro införda i samma
följetong femmånader därefter.
Därmed var Rydbergs namnkunnighet stadgad.
»Den siste Athenaren» blef dock icke genast förklarad
som mästerverk, men mera boken fick spridning,
dess större vardt författarens anseende, och amate—
rialismens hufvudsäte», såsom Göteborg blifvit kalladt,
ådagalade, att det ingalunda vore otillgängligt för
estetiska intryck samt riktigt uppfattade betydelsenat
de djupa frågor, som behandladesaf—
den till göteborgs-
medborgare blefne Viktor Rydberg.
Denne hade en äldre bror, Carl August Rydberg,
hvilken började sin bana som bagaregesälli jönköping,
då han väckte uppseende med att från trycket utgifva
ett litet häfte »Politiska kväden af en arbetare» (Jön-
köping 1849), men som sedan slog sig studier
och blef först lärare vid Meijerbergska skolan i Göte-
borg, därefter inspektör vid skolorna de Petréska
egendomarne i Gefleborgs län samt till sist folkskole—
inspektör i Göteborgs- och Bohuslän.
Denne C. A. Rydberg var en utmärkt man, i
grund och botten kanske af ännu märkligarebeskaffen-
het än Viktor själf, och arbetade oaflåtligt upp-
lysningens främjande samt höll i den afsikten ett
stort antal föreläsningar, synnerligen öfver historiska
ämnen, förnämligast kanske i Göteborgs Bildnings-
cirkel. På 1850-talet
tillhörde han obestridligt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
