Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER ITALIENSKA KRIGET. 167
verkligen åstadkommit, att Napoléon sökte hjälpa
Italien till frihet från österrikiskt ok och till nationell
enhet?
Det var hvad man våren 18 59 kunde höra
öfver allt i Paris. Den ena dagen trodde man fullt
och fast på krig, ehuru man icke lika fast litade på
Napoléons egentliga afsikter. Dagen därpåvoro freds-
åsikterna åter allena rådande. Men slutligen befanns,
att kriget vore oundvikligt. Då blef det lif och
rörelse i Paris, och då stannade jag icke många
minuter min terrass.
»Framåt marsch!» ljöd det från alla gathörn
i Paris. Trummorna bullrade och jägarhornen smatt-
rade dagen i ända. Det ena regementet efter det
andra, i full krigisk utrustning, aftågade, och Gud
vet huru många dussin tusentals krigare under de
senaste dagarne i april lämnade Paris.
Det krigiska spektaklet gatorna lifvade upp
parisarna, och sinnesstämningen syntes vara åtmin-
stone något mindre emot kriget, än fallet onekligen
var dagar förut. Tidningarna påstodo, att en
fullkomlig förändring försiggått inom den allmänna
opinionen och att de som förut mest ogillade
kriget blifvit alltmer ’hänförda för detsamma. Man
fick dock icke sätta för mycket till den ofria
pressens framställningar, utan hellre aktgifvapå verk—
ligheten, om man ville en sann bild af tillståndet.
Jag var i slutet af april vittne till åtskilliga
regementens afmarsch och många rätt intressanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
