Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
zoo pÅ
KEJSARDÖMETSTID.
frisinnade åsikter gjorde djupt intryck. Han rönte
dock skarpt ogillande af de kyrkliga myndigheterna,
kastade snart munkkåpan och återtog sitt borgerliga
namn Loyson samt upphörde med predikningarna.
Det var icke endast katolska vältalare som i
Paris voro värda att höras, blott katolska kyrkor
och kryptor som väckte intresse. Bland kristna be—
kännelser fann man äfven den grekisk—katolska, men
i synnerhet den reformerta (les cal-vinisles)
och luther—
ska, i Frankrike vanligen benämnd canfession
dJAugs-
betyg, och dessa ägde Hera vältalare af betydenhet.
Bland icke—kristna
fann man mest den judiska, men
också den mohamedanska religionsformen, ehuru den
sist nämnda icke befattade sig med predikande.
I jämlikt anseende med Dupanloup och Lacor-
daire m. den romerska-katolska sidan stodo
de reformerta vältalarna.
För den reformerta kyrkan var det ingalunda
likgiltigt om dessa predikanter ägde talets förmåga
i större eller mindre grad, och samma gäller om
deras styrka i den fria forskningen och tankens full—
ständiga oberoende.
heller den lutherska kyrkan i Frankrike kan
visa sig liknöjd för dess prästerskapsfria forsknings-
krafter, äfven om dessa icke alltid göra sig så gällande
som önskligt vore.
Med den vid slutet af 1850-talet
tillsatta predi-
kantbefattningen vid svenska beskickningen i Paris
och den därmed förenade kyrkoherdesysslan vid den
lilla svenska församlingen i nämnda stad fylldes onek-
ligen en önskan som länge hörts uti ifrågavarande
samhälle, äfven om många bland landsmännen icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
