Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 PÅ KEJSARDÖMETS
TID.
Ville man betala i »location», måste man
bekväma sig att stå i kö, och det kunde draga långt
ut tiden samt var ofelbart ledande till det
man åsyftade. Utan risk vore att köpa af de biljett-
månglare, som höllo sig utanför teatrarna samt hos
någon närbelägen marchand de vin hade sitt lager
och utbjöd biljetter till billigare pris än i biljett-
luckan. Det var »billets de faveur», som tilldelades
personer till hvilka teatern stod i några förbindelser
och med hvilka nog äfven författarna, åtminstone
till en del, godtgjordes, bestående af en tolftedel af
inkomsten för stycken på fyra och fem akter. För
tre akter var det en adertondel, för en och två
akter en tjugonde], allt detta sedan man först afdragit
en elftedel brutto för de fattiga.
Fullt hus T héåtre-Frangais gaf den tiden
5,000 francs i inkomst. För ett stycke som upp—
förts hundra gånger fick författaren 25,000 francs,
hvilket visserligen var några och tjugutusen francs
mera än hvad Moliére erhöll för ex. Le Festin
de pierre, men nog är mindre än hvad nutiden
skänker en lyckad dramaturg.
För några och trettio år sedan bevistade jag
en föreställning i Théåtre-Francais
som gafs för fullt
hus, då inkomsten var — ingenting, men det var
under kommunens tid.
På uppdrag dåvarande direktören för kungl.
teatern i Stockholm, baron Eugene von Stedingk, var
jag från 1860 nämnda teaters kommissionär i Paris,
hvarigenom. jag fann tillfälle att träget följa den
franska scenens, förnämligastThéåtre-Francais’s, fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
