Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 UNDER PARIS—KOMMUNEN.
visade hvar sitt papper, som en officer i porten noga
granskade, hvarefter de resande släpptes in.
jag insåg nu, att det knappt vore troligt att
jag utan något sådant papper skulle passera, allra
helst som porten var besatt af en mängd soldater
af Versailles—armén. Försök måste dock göras. Jag
steg ned från jordhögen och gick med till utseendet
lugna steg rakt på porten, men i själfva verket var
jag allt annat än lugn. När jag kom till porten,
stod officern, som jag fann vara en kapten, nog-
grant skärskådandeett papper som öfverräckts honom
af en civilklädd person, hvilken stod på kapte-
nens vänstra sida, under det soldaterna i samlad
klunga grupperade sig omkring dessa två. jag gick
kaptenens högra sida, blickanderakt framför mig.
Ingen sade ett ord åt mig.
jag var inne i Paris, men det kittlade i benen
mig och jag kände stor lust att springa, vågade
dock icke, då hade jag naturligtvis dragit upp-
märksamhet mig, och följden hade nog varit ett
eller annat gevärsskott.
Den långa gatan i Point-du—jour var nästan all-
deles förstörd af versaillesernas granater. Högst
personer syntes bland ruinerna. Framför ett sönder-
skjutet hus hade en marchand de vins ställt upp en
liten försäljning i fria luften. Han hade under den
närmast föregående tiden hållit sig dold i källarn
fruktan för versaillesernas granater och kanonernas
» rekvisitioner» .
Jag förfriskade mig med krögarens »petit-bleu»
och bjöd ett par artillerister från batterietBrimbarion
samma vara. De följde mig ett stycke bortåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
