- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
85

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Farbror John lär inte gifva oss den, för det att
du ber om det," sade Sam.

"Nu, gossar, tycker jag det kan vara nog med
detta käbbel," sade miss Fosbrook. "Jag kan ej
tillåta er att längre täfla om, hvem som skall vara
förargligare mot den andra. Stig upp. David, läs
bordsbönen — Annie, tag med dig den der brödbiten
och ät upp den ute. — Gån nu ut allesamman, jag
vill ej mer höra ett ord härom."

Hon var numera ej rädd, att icke blifva åtlydd,
och när hon sett, att de flesta af det grälaktiga
småherrskapet lemnat skolrummet, gick hon upp på sitt
rum efter en handske, som behöfde lagas. Vid sin
återkomst fann hon Sam ensam i skolrummet,
uppkrupen med sina böcker på en kista, och han såg så
bedröfvad ut, att hon tänkte, att hon förargat honom,
hvilket hon ej för någon del velat göra, ty hon tyckte,
att han var en mycket snäll gosse.

"Hvad felas dig?" frågade hon, och hans korta
svar: "ingenting," förmådde icke öfvertyga henne, att
det stod rätt till med honom.

Hon visste ej, om hon skulle lemna honom ensam,
men som hon tyckte, att han snarare såg ut att vara
bedröfvad, än förtretad, frågade hon: "har du något
svårt att lära dig? Kanske jag kan hjelpa dig?

Han lät henne komma och se uti hans bok, och
hon blef mycket förvånad, då hon fick se, att han
hade framför sig ett mycket lätt problem i Euklides.

"Om du bara försöker tänka efter litet bättre, så
tar du snart ut det," försäkrade hon.

"Det är bara för detta och andra dumma och
tråkiga saker, som jag måste bli en landkrabba!"
utbrast Sam, och kastade boken till andra ändan af
rummet.

"Har du intet hopp?" frågade miss Fosbrook,
utan att banna honom for hans häftighet, ty hon såg,
att han med möda kunde beherrska sig.

"Nej, amiralen talade blott med Harry, och en
dag, när jag hade svårt att lösa ett problem, sade
min far, att jag var ett sådant dumhufvud, att jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free