Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Miss Fosbrook pekade på ordet "Grovensor".
"Åh, jag trodde jag hade stafvat det der tråkiga,
ordet rätt. Hvarför kunna inte också s och n ställa
sig på sina rätta ställen," utropade den stackars
Susanna, för hvilken detta ord var en stor fiende.
Hon brukade att ställa bokstäfverna på alla möjliga
platser, i den förhoppning, att de väl engång skulle
komma att stå, der de skulle.
"Kommer du inte ihåg, att jag talade om för
dig, att den första Grosvenoren var en stor jägare.
Det heter Grosveneur på franska, och du borde veta
hvar s skall stå — gros betyder ju stor."
Men Susanna brydde sig aldrig om, att komma
ihåg något, som var franskt, och Sam anmärkte:
"mannen förtjenar ej att få sitt namn rätt stafvadt,
eftersom han antog ett franskt namn. Hvarför kunde
han inte rätt och slätt kallat sig: Mr Grandhunter
(herr storjägare).
"Men eftersom han nu ej gjort det, äro vi tvungna
att stafva hans namn rätt, ty annars skulle mrs
Greville bli mycket förvånad öfver, att vi stafva så illa,"
menade miss Fosbrook.
"Kan man då icke radera ut det," sade den
förtvinade Susanna.
"Jag skulle ej vilja skicka bort en biljett, som
vore raderad. Dessutom är det ej alls artigt skrifvet."
"Nej, det är det verkligen ej," sade Elisabeth,
"vet du inte, hur man skall svara, när man blifvit
bortbjuden, Susanna? Vänta, så skall du få höra.
Miss Susanna, miss Elisabeth och miss Annie
Merrifield skola med stort nöje göra miss Ida Greville
den äran att äta middag hos henne — Sam, hvarför
skrattar du?"
"Derför, att du tänker säga åt Ida, att det blir
en ära för henne, när du kommer dit."
"Man gör alltid en ära åt den, hos hvilken man
spisar middag," återtog Elisabeth, "ja, det gör man."
"Man säger, att man skall hafva den äran, att
komma, ej att man skall göra sin värd den äran,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
