- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
100

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utom kanske blommorna i orangeriet. Slutligen hörde
miss Fosbrook Bessie och Annie gräla så häftigt, att
hon vände sig om och sade, att om de nämnde ett
ord till om karamellerna, skulle de ej få smaka dem
på en vecka.

Som besöket nu var öfver, hoppades hon, att det
snart skulle glömmas, men långt derifrån. Ehuru
Susanna var sig lik, så kunde Elisabeth hvarken denna
eller den följande dagen glömma det nöje, hon haft.
Hvarje dag gret hon öfver sina lexor och blef ond
vid minsta ord, gossarne sade henne, bråkade om att
få gömma asken, som konfekten legat i, gick omkring
och såg harmsen och missbelåten ut, och tyckte, att
allt var fult och tarfligt, sedan hon fått skåda
grannlåten på "herrgården". Hon fick oupphörligt plikta,
men detta tyckte hon ej var hennes eget fel, utan
en olycka, som hon ej kunde hjelpa. Hon försökte
ej att tala med miss Fosbrook, ty hon visste nog
med sig sjelf, att hon var stygg, ehuru hon ej ville
bättra sig, och hon brydde sig ej vidare om att arbeta
på presenten åt sin mamma; den såg ju så ful ut i
jemförelse med alla de vackra saker, hon sett.

Christabel ville icke heller påminna henne derom,
ty hon fruktade, att Bessie kanske aldrig skulle få
tillfälle att gifva den. Hon tyckte det var ömkligt
att se ett barn, som hotades af en så allvarsam och
fruktansvärd sorg, gå och tråna efter grannlåt, och
att besöket, i stället för att förorsaka henne en
njutning och en vederqvickelse, endast gaf henne
anledning att sucka och trängta efter denna verldens prål
och fåfänglighet. Christabel hade hört sägas, att de
som knota och icke äro tacksamma mot Gud för den
lycka, Han beskärt dem, ofta bestraffas med förlusten
af denna lycka, och detta gjorde, att hon darrade för
den stackars lilla oförnöjda Elisabeth.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free