Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Det är en vexel, David," sade miss Fosbrook.
"Låt mig se, det är en vexel på tio shillings. Om du
skrifver ditt namn här, så skola vi gå med den till
Bonchamp, så får du tio shillings för densamma."
"Tio shillings! Ack David!" skrek Johnnie.
"Jag önskade, att de voro mina," sade John.
"Det är ännu mera, än hvad Harry tog," menade
Annie. "Hvem kan hafva skickat det?"
"Drottningen," svarade David lugnt, "drottningen
är alltid rättvis."
Miss Fosbrook sade dem småleende, att
drottningen säkerligen ej hade hört talas om förlusten af
pengarne, och att det mycket förr kunde vara från någon,
som ville godtgöra skadan; men hvem kunde det vara?
Hon såg, att det stod "Portsmouth" på vexeln.
Kunde det vara ifrån pappa? Men hon såg på
kuvertet, att det ej var kaptenens stil, utan en vacker
ledig fruntimmersstil. Detta förvånade henne mycket.
Om barnen en gång förut haft en hemlighet, fingo
de nu en annan att tänka på, och de sågo, att miss
Fosbrook ej visste mer än de sjelfva. De voro så
nyfikna och förundrade deröfver, att miss Fosbrook
såg, att de omöjligen kunde läsa sina lexor
ordentligt, och att det bästa vore, att låta dem med
detsamma gå till Bonchamp, för att erhålla pengarna.
Det var en fjerdingsväg dit, och som de voro goda
fotgängare, blefvo de förtjusta att få gå dit,
isynnerhet som de inbillade sig, att någon annan skulle taga
deras tio shillings, om de ej skyndade sig att begära
dem. David Douglas Merrifield hade mycken
svårighet att skrifva sitt namn med tillräckligt små
bokstäfver på det gröna papperet. Gossarne satte på sig
rena blusar, och Annie sin rutiga bomullsklädning,
och de begåfvo sig af på landsvägen, hvar och en
med sitt sexpence-stycke i handen, ty det var intet
nöje att gå till Bonchamp, om man ej köpte sig
något der.
David behöfde en knif, Johnnie en piska och
Annie visste ej, hvad hon skulle köpa, men om hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
