- Project Runeberg -  Stöld. Pjäs i fyra akter /
108

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en sorglig händelse. Jag är bedrövad, djupt bedrövad.
Jag kan inte säga er, mrs Chalmers, hur bedrövad jag
är över att ha nödgats vara närvarande vid detta — hm

— sorgliga. .. (Margaret förkrossar honom med en
blick, och han tystnar förlägen.)

Margaret (till Starkweather.) Efter detta är det en
sak j ag skall göra ...

Chalmers (avbryter.) Gå till din älskare, förmodar jag.

Margaret (kallt.) Kalla det så om du vill.

Chalmers. Och lämna honom vad du har stulit.. .

Starkweather (rycker plötsligt upp sig ur sitt grubbel.)
Hon har dem ju inte på sig. Hon har inte varit utom
rummet. De ä’inte här inne. Var ä’de då? (Under det
följande går Margaret till dörren, som Dobleman öppnar.
Hon tvingar Linda att gå ut och stannar själv i den öppna
dörren och hör på.)

Hubbard (uppger ett utrop, som om det gått upp ett
ljus för honom, går hastigt bort till vänstra fönstret och
öppnar det.) Haken låg inte på. Det gick upp ljudlöst.
Där är förklaringen. (Till Starkweather.) Medan ni
stod vid kassaskåpet och vände ryggen till, öppnade hon
fönstret och kastade ut papperen till någon som väntade.
(Sticker ut huvudet och överkroppen genom fönstret,
tittar ner, drar sig sedan tillbaka.) Nej, de ä’ inte där.
Någon väntade på dem.

Starkweather. Men hur kunde hon veta att jag hade
dem? Ni hade ju nyss skaffat mig dem tillbaka.

Hubbard. Knox visste ju i går kväll att jag hade tagit
dem. Jag for upp med hissen i stället för ner då jag
hörde honom rusa ut i farstun. Han lät henne
naturligtvis veta vad som hade händt. Hon var den enda som
kunde skaffa honom igen dem. Varför kom hon annars

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stold/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free