Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Alla blevo förvånade, och sedan Darcy sett pä
henne ett ögonblick, vände han sig tyst bort. Mrs
Bennet, som inbillade sig att hon vunnit en
fullständig seger över honom, fullföljde sin triumf.
— Jag kan för min del inte inse, att London har
något stort företräde framför landet med undantag
av sina bodar och offentliga platser. Landet är
betydligt angenämare, eller hur, mr Bingley ?
— När jag är på landet, svarade han, vill jag
aldrig lämna det, och när jag är i staden, är
förhållandet nästan detsamma. De ha båda sina
företräden, och jag kan trivas lika bra på båda hållen.
— Ja — det beror på, att ni har den rätta
sinnesstämningen. Men den här herrn, fortsatte hon med
en blick på Darcy, tycktes anse, att landet inte är
värt något alls.
— Du misstar dig verkligen, sade Elisabet,
rodnande på sin moders vägnar. Du misstog dig
alldeles med avseende på mr Darcy. Han menade
bara, att man inte kan träffa en sådan mängd olika
personer på landet som i staden, och det måste du
väl erkänna är sant.
— Ja visst, kära barn, ingen har sagt, att man
kan göra det, men vad det angår att träffa mycket
folk här i trakten, tror jag, att få trakter bjuda på
större umgänge. Jag vet, att vi umgås med
tjugufyra familjer.
Ingenting annat än hänsyn för Elisabet kunde
förmå Bingley att hålla god min. Hans syster var
mindre grannlaga och såg på mr Darcy med ett
mycket uttrycksfullt leende. För att säga någon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
