Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
vakare och därom, det kan jag försäkra er,
underrättade han mig själv.
— Förlåt mig, svarade miss Bingley med en spotsk
min, ursäkta, att jag lagt mig i saken, det var i den
bästa välmening.
— Oförskämda varelse! sade Elisabet till sig själv.
Du misstager dig mycket, om du tror, att du
inverkar på mig genom ett så lumpet angrepp som
det där. Jag ser däri ingenting annat än din egen
avsiktliga okunnighet och mr Darcys elakhet. Hon
uppsökte därpå sin äldsta syster som hade åtagit
sig att göra förfrågningar hos Bingley om samma
ämne. Jane mötte henne med ett så milt och
belåtet leende, ett så varmt uttryck av lycka i sitt
anlete, att det tillräckligt tydligt gav till känna, hur
nöjd hon var med aftonens tilldragelser. Elisabet
läste genast hennes känslor i hennes blick, och i
detta ögonblick skingrades hennes oro för Wickham,
hennes förbittring mot hans fiender och allt annat
inför hoppet om att den största lycka skulle falla
på Janes lott.
— Jag skulle vilja veta, sade hon med ett icke
mindre leende ansiktsuttryck än sin systers, vad du
fått veta om mr Wickham. Men du har kanske
varit upptagen på ett alltför angenämt sätt för att
kunna tänka på en tredje person; i så fall kan du
vara säker på min förlåtelse.
— Nej, svarade Jane, jag har inte glömt honom,
men jag har inga glädjande nyheter att meddela
dig. Mr Bingley känner inte till hela hans historia
och är alldeles okunnig om de omständigheter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
