Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
ringa förmögenhet, och huru osäkert det än var, att
det skulle skänka lycka, måste det vara det säkraste
skyddsmedlet mot fattigdomen. Hon hade nu
kommit i besittning av detta skyddsmedel, och vid
tjugusju års ålder kände hon, som aldrig hade haft
något utseende, hela lyckan därav. Den minst
angenäma omständigheten i hela affären var den
förvåning, den måste väcka hos Elisabet Bennet, vars
vänskap hon värderade mer än någon annans.
Elisabet skulle förundra sig och skulle utan tvivel komma
att klandra henne, och ehuru hennes beslut var
oryggligt, måste hon känna sig smärtad över ett
sådant ogillande. Hon beslöt att själv yppa saken
för henne och ålade därför mr Collins, när han
återvände till Longbourn till middagen, att icke för
någon medlem av familjen antyda, vad som hade
inträffat. Han gav naturligtvis mycket villigt ett
tysthetslöfte, men han hade svårt att hålla det, ty
den nyfikenhet, som väckts genom hans långa
frånvaro, gav sig vid hans återkomst luft i så rakt på
sak gående frågor, att det fordrades en viss
skicklighet att undvika dem, och han måste på samma
gång ålägga sig stor självförnekelse, ty han längtade
storligen att få bekantgöra det lyckliga resultatet av
sitt frieri.
Som han skulle anträda sin resa tidigt följande
morgon, fullgjordes ceremonien med avskedstagandet,
då damerna drogo sig tillbaka, och mrs Bennet sade
mycket artigt och hjärtligt, att det skulle glädja
henne synnerligen att få återse honom på Long-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
