Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i65
frånvaro inte kommer att bli nog lång för att göra
det nödvändigt, tar jag mig nu den friheten att önska
dem hälsa och lycka, utan att därvid göra något
undantag för min fränka Elisabet.
Damerna drogo sig sedan tillbaka under lämpliga
artighetsbetygelser, alla lika förvånade över att höra,
att han snart ämnade komma tillbaka. Mrs Bennet
ville tyda detta så, att han tänkte på att göra sin
kur för en av hennes yngre döttrar, och Mary kunde
kanske förmås att antaga hans anbud. Hon
uppskattade hans förmåga mycket mera än någon av
de andra, hon frapperades ofta av grundligheten i
hans resonemang, och ehuru han på intet sätt var
så begåvad som hon själv, trodde hon, att, om han
uppmuntrades att studera och fullkomna sig genom
ett sådant föredöme som hennes, han skulle bli en
mycket angenäm följeslagare genom livet. Men
följande morgon blev varje sådan förhoppning gäckad.
Miss Lucas kom på besök strax efter frukosten och
yppade under ett enskilt samtal med Elisabet, vad
som tilldragit sig dagen förut.
Elisabet hade någon gång under de sista två
dagarna tänkt sig möjligheten av att mr Collins
inbillade sig vara förälskad i hennes väninna, men att
Charlotte kunde uppmuntra honom syntes henne
nästan lika omöjligt, som att hon själv kunde göra
det, och hennes förvåning var följaktligen så stor,
att den till en början överskred alla gränser för det
passande, och hon kunde ej låta bli att utropa:
— Förlovad med mr Collins! Min kära Charlotte,
omöjligt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
