Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’104
derns inträde bemödade sig miss Darcy mycket mera
om att deltaga i samtalet, och Elisabet märkte, att
han var angelägen om att hon och hans syster skulle
bli bekanta, och att han så mycket som möjligt
sökte befordra varje försök till närmande dem
emellan. Miss Bingley märkte likaledes allt detta,
och oförsiktigt givande luft åt sin förbittring, sade
hon vid första tillfälle, som erbjöd sig, med hånfull
artighet:
— Hör nu, miss Eliza, har inte —shire
lantvärnsregementet förflyttats från Merytonf Det måste vara
en stor förlust för er familj.
Hon vågade icke nämna Wickhams namn i Darcys
närvaro, men Elisabet förstod genast, att hon
företrädesvis tänkte på honom, och de mångahanda
hågkomster, som voro förbundna med honom, gjorde, att
hon för ett ögonblick kände sig bragt ur fattningen,
men hon gjorde en kraftig ansträngning för att
tillbakavisa det elaka angreppet och besvarade genast
frågan i en ganska obesvärad ton. Medan hon
talade, kom hon ofrivilligt att kasta en blick på
Darcy, som rodnade och såg allvarligt på henne,
samt på hans syster, som var alldeles förbryllad och
icke kunde lyfta upp sina ögon. Hade miss Bingley
vetat, vilken smärta hon vållade sin älskade vän,
skulle hon säkerligen ha avhållit sig från att göra en
sådan anspelning, men hon hade endast velat bringa
Elisabet ur fattningen genom att rikta sällskapets
tankar på en man, för vilken hon trodde att hon
hade ett visst tycke. Hon hade hoppats, att Elisabet
därvid skulle lägga i dagen känslor, som möjligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
