Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’239
alla mina anspråk voro att vinna en kvinnas hjärta,
som är värd att eftersträvas.
— Var du då övertygad om att du skulle lyckas
däri?
— Ja, det var jag verkligen. Vad tänker du om
min fåfänga? Jag trodde att du väntade, att du
önskade, att jag skulle göra dig min kur.
— Mitt sätt måtte ha varit vilseledande, men det
var inte med avsikt, det försäkrar jag dig. Jag
ämnade aldrig bedraga dig, men mitt lynne kan ofta
föra mig på villovägar. Vad du måste ha hatat mig
efter den aftonen!
— Hata dig! Jag var kanske ond i början, men
min vrede började snart taga en rätt riktning.
— Jag är nästan rädd för att fråga, vad du tänkte
om mig, då vi träffades på Pemberley. Klandrade
du mig därför att jag kom dit?
— Nej, jag kände verkligen inte något annat än
förvåning.
— Din förvåning kunde inte vara större än min,
då jag blev föremål för din uppmärksamhet. Mitt
samvete sade mig, att jag inte förtjänade någon
utomordentlig artighet, och jag tillstår, att jag inte
väntade att röna mera därav, än vad mig med rätta
tillkom.
— Min avsikt då, svarade Darcy, var att genom
all den hövlighet, som stod i min makt, visa, att jag
inte var så gemen, att jag harmades över det
förflutna, och jag hoppades få din förlåtelse och minska
din dåliga tanke om mig genom att låta dig se, att
dina förebråelser fallit i god jord. Jag kan knappast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
