Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - "Mene tekel" eller nationernas kamp om världsherraväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 DE STORA VÄRLDSPROBLEMEN
"Men knappt har han uppstått, så skall hans rike brista
sönder och bliva delat efter himmelens fyra väderstreck ; och
det skall icke tillfalla hans avkomlingar eller förbliva lika
mäktigt, som det var, medan han var rådande ; ty hans rike
skall omstörtas och tillfalla andra än dem" (v. 4).
Således bekräftas här den i 7 : de och 8 : de kap. fram-
ställda profetian om Medien-Persien och Grekland. Och
angående delningen av Alexanders världsvälde framställes
här ytterligare ett kännetecken : riket skulle »icke tillfalla
hans avkomlingar», utan »andra än dem». Därmed har
profetian tydligen angivit även den historiska omständig-
heten, att Alexanders rike efter hans död ej tillföll någon
av hans avkomlingar, utan delades, som nämnt, mellan
hans fyra fältherrar. Han hade heller inga tronarvingar.
Tre månader efter hans död födde hans gemål Roxana
en son, men både hon och barnet blevo mördade.
I fortsättningen av 1 1 : te kap. skildras först förbindelser
mellan å ena sidan »konungen i söderlandet», nämligen
Ptolemaios och hans efterkommande i det egyptiska riket,
samt å andra sidan »konungen i nordlandet» eller Seleukos’
och hans efterkommandes (särskilt Antiokus den stores)
rike i norr, omfattande Syrien, Macedonien och Traden.
Vidare är här även den romerska makten framställd. Se-
nare delen av kapitlet åsyftar sådana händelser på »ändens
tid», som vi skola betrakta i ett annat kapitel.
Det romerska järnväldet.
Så komma vi slutligen till det fjärde världsriket, det
romerska, vars östra och västra delar träffande motsvara
bildstodens ben, som voro av järn. Det i 7 : de kap. om-
talade fjärde djuret, som hade »stora tänder av järn» och
som var »övermåttan förskräckligt, fruktansvärt och starkt»,
som »uppslukade och krossade» och »trampade under fötterna
allt, som blev kvar», är då också en den mest träffande
sinnebild av samma romerska järnvälde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
