Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund — "världens enda hopp"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ja, trots all kulturell utveckling — har krigets eller
militarismens välde i världen på ett fruktansvärt sätt ökats och
världen fått bevittna de största krig, som historien känner.
Då kejsar Nikolaus II år 1898 utsände sitt
uppseendeväckande fredsmanifest, trodde många — ej minst kristna —
att världen stod på tröskeln till det tusenåriga riket. Men
vad har sedan hänt? Jo, världen har varit skådeplatsen
för historiens största och blodigaste krig, nämligen
spansk-amerikanska kriget 1898, boerkriget i Sydafrika
1899—1902, rysk-japanska kriget 1904—1905 och slutligen denna
ojämförligt största världskatastrof i hela världshistorien:
världskriget 1914—1918.
En stor missräkning och en stor lärdom.
Dessa fakta innebära naturligtvis en stor missräkning
för dem, som — då fredsrörelsen utvecklats ända
därhän, att staternas representanter, statsmän och diplomater,
började hålla fredskonferenser i eget internationellt
fredstempel — ärligt trodde, att världen aldrig mer skulle
kunna bliva skådeplatsen för sådana krigskatastrofer, i all
synnerhet icke för det över all beskrivning fruktansvärda
världskriget.
Att varken fredsrörelsen eller någon som helst
kulturmakt förmådde avvärja denna katastrof kan i och för sig
betraktas som ett stort problem. Och nog ha alla, som
väntat den eviga freden och världens räddning från det
hållet, anledning känna sig besvikna. »Tills vidare
befinna vi oss emellertid icke ens i förgården till det nya
världsfredstemplet, utan långt ute på världskrigets
blodsåker, dess ruinbeströdda och ännu ej nödtorftigt uppröjda
slagfält.»
Och borde man icke, efter allt som hänt, ha lärt den
stora lärdomen, att världsfredsproblemet ej är så mänskligt
och enkelt, som de flesta synas ha föreställt sig, då de
trott, att det kunde lösas med blott mänskliga medel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>