Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund — "världens enda hopp"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säger. Egentligen har världen hittills under förbundets
grundläggande och början hört blott om »de fyra stora»
— Wilson, Lloyd George, Clemenceau och Orlando —
såsom bestämmande och verkställande myndighet.
Och detta nationernas förbund har den utomordentligt
stora uppgiften att avskaffa kriget och skapa varaktig
fred, m. a. o. förverkliga mänsklighetens gamla stora hopp
om ett evigt fredsrike på jorden.
Då världsfredskonferensen i Paris tog sin början den
18 januari 1919, yttrade Frankrikes president Poincaré
i det tal, varmed han öppnade förhandlingarna:
"Ni, mina herrar, äro samlade här för att bota det onda,
som skedde, och hindra, att det någonsin återvänder. I edra
händer hålla ni nu världens framtid."
Och då franske konseljpresidenten Clemenceau intog
ordförandeplatsen vid konferensen, sade han bl. a.:
"Det är ett stort mål vi syfta till. Vi vilja undvika, att denna
katastrof, som dränkt världen i blod, upprepas."
Wilsons fjorton punkter.
Ja, i sanning stort var detta mål. Och stort det
uppdrag, som dessa stora statsmän åtagit sig eller som de fått
av sina regeringar, om de också, dess bättre, ej kunde
sägas i verkligheten hålla »världens framtid» i sina
händer. Stora, ideella voro också de principer, som president
Wilson i sina bekanta »fjorton punkter», vilka skulle
komma — såsom meningen var från början — att utgöra
själva grundvalen till det världsfredstempel, som nu skulle
uppföras.
Men hur gick det med de så mycket omtalade fjorton
punkterna? En Paris-korrespondent synes ha givit ett i
huvudsak sant, om än i uttrycksform överdrivet, som det
kan synas, svar på denna fråga, då han i en
Stockholms-tidning uttalar de intryck, han på närmaste håll fått av
fredskonferensen i Paris:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
