Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nya världsmakten och dess roll i världsdramats slutakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därför icke anses som förmätet eller svärmiskt, om vi antaga
och även söka bevisa det antagandet, att det finnes
profetiska förutsägelser i bibeln, vilka tydligen synas vara
tillämpliga på denna så betydelsefulla nya världsmakt,
liksom vi funnit de tydligaste profetior angående andra. Det
vore tvärtom ägnat att förvåna, om så icke vore
förhållandet.
Visserligen kan det sägas, att bibelns profetior om
nationernas världshistoriska roll på ett mera allmänt sätt
innefatta alla folk och nationer. Men vi ha ju funnit, att
profetiorna ej inskränka sig till ett dylikt allmänt
framställningssätt, utan tala mycket tydligt om enskilda nationer
och händelser, ofta även om vad som kunde anses för
underordnade detaljer. Och just häri ligger det kraftigaste
beviset för de bibliska profetiornas gudomliga ursprung och
tillförlitlighet till skillnad från mänskliga spådomar, som
ofta äro så tvetydiga eller så allmänna till sitt innehåll,
att de — åtminstone av dem, som äga en viss benägenhet
att tro på dem — kunna med god vilja förklaras gå i
uppfyllelse, vad än händer.
I Uppenbarelsebokens 13:de kapitel finnes också en
profetia, som många uppriktiga bibelforskare på senare tider
funnit vara tillämplig på den ifrågavarande nya
världsmakten. Vi skola därför i korthet betrakta denna profetia.
Det sinnebildliga vilddjur, som beskrives i den första
delen av kapitlet (v. 1—10), föreställer tydligen Rom i dess
påvliga form eller såsom särskilt kännetecknat av
påveväldet och motsvarar då, såsom man lätt kan se av
beskrivningen, det lilla hornet, som omtalas i Dan. 7:8, 11—25.
»Det är här», säger Fjellstedt, »i synnerhet den romerska
makten, som skall framställas, icke blott det romerska
kejsardömet i dess stora fientlighet mot de kristna, utan Roms
makt, förvandlad till påvedöme.»
Att detta vilddjur har någon viss likhet (v. 2) med både
pantern (Grekland), björnen (Medien-Persien) och lejonet
(Babylonien), som omtalas i Dan. 7: de kap., visar, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
