Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det sociala världskriget eller kampen mellan arbete och kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kroppens liv eller det fysiska livet åsidosättas utan skada för
det andliga livet. Även här torde man därför kunna
tillämpa ordspråket: »En sund själ i en sund kropp.» En
allt för ensidig och rent av hednisk uppfattning bland
de kristna angående detta ämne har också varit orsaken
till, att kristna och även kristendomens förkunnare själva
ofta ställt sig oförstående inför de sociala och ekonomiska
förhållanden, som i våra dagar göra det sociala
problemet så invecklat, stort och betydelsefullt.
Socialism (av lat. socialis, som betyder samhällelig,
eller social av socius, som betyder förbunden, kamrat)
betecknar, enligt Nordisk Familjebok, »i motsats till
(samhällsekonomisk) individualism, en samhällsåskådning, som
vill göra det organiserade samhällsintresset till ledande
princip i den medborgerliga sammanlevnaden i st. f. det
enskilda intresset, vilket ju i de bestående kultursamhällena
uppbär den privata företagsamheten och gör den fria
konkurrensen mellan individerna och mellan deras frivilliga
sammanslutningar till grundprincip i samhället».
Socialdemokrati (socialt folkvälde) är vidare den politiska
partibeteckning, som de socialistiska arbetarpartierna i olika
länder använda. Först på 1820- och 1830-talet började ordet
»socialism» och därmed besläktade ord användas i
England och Frankrike.
Socialismens hastiga och kraftiga utveckling till en så
stor social och politisk makt, som den för närvarande i
verkligheten är i snart sagt hela världen, är en synnerligen
märklig historisk händelse. Det är tvivelsutan socialismens
i huvudsak rättmätiga och ingalunda för tidiga protest mot
gamla missförhållanden i samhället, särskilt i fråga om den
gapande klyftan mellan arbete och kapital, som gjort, att
arbetarklassen i olika länder helt naturligt omfattat den
— till stor del nog utan att närmare klargöra för sig dess
djupare innebörd — i hopp om att den skulle vara det
sökta rätta medlet för skapandet av drägligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
