Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påvemaktens historiska roll samt protestantismen förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅVEMAKTENS HISTORISKA ROLL 315
ten gjort det och sålunda uppfyllt även denna del av
profetian.
Den tidsperiod profetian nämner, under vilken påvemak-
ten särskilt skulle uppträda på detta sätt, nämligen »en
tid och tider och en halv tid», befinnes också motsvara den
period av 1260 år, som började därmed, att kejsar Justini-
anus gjorde påven till »överhuvud för alla heliga kyrkor»
och den siste av påvemaktens politiska motståndare, öst-
goterna, besegrades, vilket skedde år 538. Nämnda period
skulle då sluta 1798, vilket år också ett högst märkligt
avbrott i påvemaktens av antikristligt våld kännetecknade
världsliga myndighet ägde rum, i det dåvarande påven
Pius VI tillfångatogs av franske generalen Berthier, så-
som förut nämnts.*
Alla tecken tyda också på, att det sår, påvemakten så-
lunda erhöll vid slutet av denna period, håller på att läkas,
såsom det heter i profetian, att den blev liksom sårad till
döds, »men dess dödssår blev läkt. Och hela jorden såg
med förundran efter vilddjuret» (Upp. 13:3)- Påvens till-
tagande personliga inflytelse i fråga om världens politiska
angelägenheter såväl som den framgång, som den katolska
kyrkans propaganda gör i olika protestantiska länder,
Sverige och övriga länder i Skandinavien ingalunda un-
dantagna, utgör här märkliga tidstecken.
Den symboliska kvinnan — skökan, som sitter på vild-
djuret - - omtalad i Upp. 17: de kap., vilken protestan-
tiska bibeltolkare allmänt ansett vara en träffande bild
* Då man funnit, att en dag i profetian motsvarar ett bokstavligt år,
och att uttrycket "en tid och tider och en halv tid" innebär detsamma
som tre och ett halvt år eller 1,260 profetiska dagar, utgör nämligen den
i profetian angivna tidsperioden lika många år. I Upp. 12:6, där för-
samlingens lidande under påvemaktens särskilda välde omtalas, är också
tiden angiven till 1,260 dagar, och i kap. 13 : 5, där, som vi funnit, även
påvemakten åsyftas, angives tiden till "fyratiotvå månader", vilket, räk-
nat efter trettio dagar i månaden, också utgör 1,260 dagar eller lika
många år. Se även kap. 11:2, 3, o. Således bekräftas på flera ställen
den uppfattningen, som många bibelforskare kommit till, att den i Dan.
7:25 nämnda profetiska tidsperioden utgör 1,260 år, och historien visar,
att denna uppfattning är riktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
