Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nikolai II:s abdikation - 2. General Ruzski berättar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
lyckades mig först efter kl. 3 på natten att kalla
Rodzjanko till den telegrafapparat, som befinner sig
i Hufvudstaben i Petrograd. Vårt samtal räckte
öfver två timmar, Rodzjanko meddelade mig alla
detaljer i de med svindlande snabbhet
framrullande händelserna och påpekade för mig bestämdt,
att enda utvägen för tsaren var att afsäga sig
tronen.
Jag telegraferade genast om mitt samtal med
Rodzjanko till general Alexejeff och fronternas,
öfverbefälhafvare. Omkring klockan tio infann jag
mig hos tsaren med föredragning om mina
underhandlingar. Af fruktan, att han mottog mina ord
misstänksamt, bjöd jag att vara mig följaktiga
chefen för min stab, general Daniloff och chefen för
leveranserna, general Savitsch, för att understöda
mig i mitt enträgna råd till tsaren att, för
Rysslands välfärds skull och möjliggörandet af en seger
öfver fienden, afsäga sig tronen. Vid denna
tidpunkt hade jag redan svar af general
Alexejeff, Nikolai Nikolajevitsch, Brusiloff och Evert
hvilka alla enhälligt erkände abdikationens
nödvändighet.
Tsaren åhörde min föredragning och förklarade
sig beredd att afsäga sig tronen, men önskade göra
det i närvaro af Rodzjanko, som enligt hans utsago
lofvat komma till Pskoff. Från Rodzjanko förelågo
likväl inga meddelanden om hans önskan att komma
till Pskoff. Tvärtom hade han under mitt nattliga
samtal med honom per apparat bestämdt förklarat,
att han på inga villkor kunde aflägsna sig från
Petrograd lika litet som han hade lust därtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
