Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vad Gud förenat — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5Q
Kind!» Det finns skäl att antaga att detta ut-
tryck har många motsvarigheter i verkligheten.
Men i så fall i de exalterade ögonblick då män
kämpa sida vid sida med män med livet i
händerna och hela horisonten stängd av
kampens vafurlågor. Striden som rus, strids-
lusten som analogi till lusten att berusa sig
—
det är ett kapitel för sig. De som skriva
brev äro nyktra, och två års krig har nog
haft utrymme för mycken nykterhet.
Avgjort tillnyktrande från krigsruset måste
det verka när en arbetsduglig man måste tigga
för sin familj. Så här låter den situationen i
ett par olika versioner:
»Kära Onkel!
—
—
—
Jag ber Er, kära Onkel, att sörja
för att min olyckliga familj hålles vid liv, och
försäkrar Er, att jag skall med varm tack-
samhet återbära allt vad Ni kan komma att
ge ut för dem. Dessutom kommer Gud att
belöna Er rikligt. Ni känner mig rätt väl och
vet att jag inte är van vid att tigga. Men nu
vet jag mig ingen annan utväg än att be Er
ta min olyckliga familj i Ert beskydd. »
Mannen som skriver detta är underofficer.
En annan, som lever som flykting i Wien
skriver till en bekant i Galizien:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
