Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vad Gud förenat — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
språng och hjärtana slå upp sina portar på vid
gavel. Borde inte den gode svågern känna
till och lita på detta? Kunde han inte ha
sparat sig utfästelsen av en present till flera
hundra marks värde? Kanske ändå inte. Ty
visserligen är det nog sant och obestridligt
att det gräsliga eländet sliter fram medlid-
samma, ja, heroiskt självuppoffrande handlingar
ur djupet av de förut stängda och obrukade
skattkamrarna längst in i människors hjärtan.
Men å andra sidan —
ett så stort, så glupande,
så bottenlöst elände tör snart nog ha tagit
djupa tag i dessa skattkamrar, och efter någon
tid äro de tömda och genomsnittsmänniskan,
som offrat mycket nog för att kunna vila sitt
samvete och som dessutom blivit helt enkelt
blaserad på elände, imponeras inte mera av
en svältande krigsänka med fem barn än han
för några år sedan tog intryck av en arbetsför
och sprittörstig tiggare vid tamburdörren. Kri-
get inte bara skapar en del oändligt renade
och från själviskheten alldeles fribrända själar
—
utan också stora massor av alldeles oerhört
hårdhudade och grovgarvade hjärtan. Det
rönet kan lite var göra i dessa tider. Den
gode brodern i Berlin vet nog vad han gör
när han lockar med räntor och säkerheter för
att få herr H. att punga ut med några kronor
i veckan åt den fattiga frun och hennes hung-
riga fem#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>