Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Sjöfararen och försöken att nå Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 41
domligt är det onekligen, att man redan vid denna tid hörde klagas
öfver, att samvetslöse affärsmän olofligen försålde europeiska vapen
till Afrikas infödingar, hvarigenom desse sattes i tillfälle att icke
blott skada de hvite och den goda sak, desse representerade, utan
äfven rasa vida grymmare emot sina egne mindre väl beväpnade
grannar.
Ginge den nu, trots allt, i hemlighet jämt pågående, beryktade
eldvapenförsäljningen i Central-Afrika endast ut på att någon tid
fördröja de hvites slutliga eröfring af kontinenten, vore det icke så
synnerligen mycket att därom orda. Men tager man med i
beräkningen de onämnbara olyckor, dessa vapen dessutom förorsaka, och
de massor oskyldigt blod, de kosta, så får man först den rätta
blicken på det oerhörda ansvar, som drabbar de samvetslöse
affärsmän, hvilka på detta sätt drifva sitt spel i »de svartes världsdel».
Diego Gomez skötte sitt värf att agera sjöpolis med klokhet
och kraft; bl. a. infångade han ett på förbjudna vägar stadt
handelsfartyg, hvars vapensäljande kapten efter framkomsten till
Portugal underkastades tortyr och brändes lefvande på bål »tillsammans
med sitt svärd och sitt guld». På återvägen kom Gomez till Kap
Verdeöarna, hvaraf den ena, som befanns vara människotom, men
uppfylld med allehanda fåglar, närmare undersöktes. Ön erhöll det
namn, S. Thiago, som den ännu bär. Därefter anträddes hemfärden.
Under det att Cadamosto och Gomez förde prinsens flagga till
Afrikas aflägsnaste trakter, hade Henriks tid alltmera upptagits af
förberedelserna till det nya korståg, som påtänktes emot Turkarne.
Dessa hade 1453 firat sin sista stora triumf genom att eröfra
Konstantinopel, hvarigenom de kunde afstänga de kristne från all
förbindelse med den yttersta Östern och framför allt Indien. Men hvad
det kristna Europa på detta sätt förlorade i öster, hade prins
Henrik samtidigt ersatt i väster, i det han utefter Afrikas kust banade
sig en väg in i det »lågande», för människor som otillgängligt ansedda
ekvatorialbältet, hvilket därmed indrogs i den europeiska
intressesfären, som inom kort skulle uppnå en förut aldrig anad jättelik
utsträckning, tack vare Portugisernas bragdrika färder »genom förut
aldrig befarna haf». .
Portugal var dock för litet för att ensamt kunna utföra detta
korståg, som saknade den oumbärliga anslutningen från de andra,
genom ömkliga tvister sinsemellan söndrade, kristna staterna. Den
af 12,000 man bestående portugisiska korshären företog i stället ett
krigståg till Marokko, hvarunder infanten åter hade tillfälle att visa
prof på sina lysande krigareegenskaper.
Henrik drog sig därefter 1458 åter till Sagres för att fortsätta
sitt lifs stora verk. Men hans tid närmade sig sitt slut. Han hade
dock tillfredsställelsen att se Portugisernas afrikanska upptäckter,
resultatet af så många års oafbrutna sträfvanden, återgifna på den
1457—59 af den italienske munken FRA MAURO på konungens af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
