Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Sjöfararen och försöken att nå Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 49
hvars upptäckt redan gäckat Indiefararnes förhoppning om att finna
en mycket kort, direkt väg till önskelandet i det fjärran Östern.
Ingen kunde väl heller veta, huruvida icke Afrika i verkligheten
sträckte sig så långt i söder, som t. ex. Behaims strax därefter
utkommande karta skulle utvisa.
Detta hindrar tydligen ingalunda, att Dias’ resa var den mest
betydande, som hittills företagits, särskildt om afseende fästes vid
den tillryggalagda väglängden, hvarigenom den så högligen
öfverträffade färderna vid århundradets början.
Det är först längre fram som Goda Hopps Udden får en så
allmän betydelse, att man ensamt med användande af den korta
benämningen »Kap» ansågs åsyfta den på sin tid berömdaste af
jordens alla uddar, Afrikas »historiska» sydspets; alldeles som »
Sundet» en gång för alla har blifvit den af alla folk kända och erkända
benämningen på vårt Öresund.
Något senare, då Afrikas utlinie verkligen blifvit fullt bekant,
tillskrefs Goda Hopps Udden, Syd-Afrikas ojämförligt mest betydande,
milsvis till sjös synliga seglingsmärke, länge en mycket stor, nästan
symboliskt vidskeplig betydelse. Så låter CAMÖENS, Portugals störste
skald, uddens genius, ADAMASTOR, förtörnad öfver Portugisernas
djärfhet att kringsegla den fruktade udden, utropa:
»Jag är det stora Kap, dit ingen hunnit,
Det förr I namn af stormens udde gifvit:
Ej Ptolomeus, Mela mig ej funnit,
Ej Plinius, ej Strabo mig beskrifvit.
Här slutas Afrika, ert mål I vunnit;
Dess aldrig sedda gräns min udde blifvit;
Längst bort mot södra polen den sig sträcker,
Hos hvilken sådan harm er djärfhet väcker.»
Bland sjömännen höll sig emellertid benämningen »den stormiga
udden», och kringseglingen af Afrikas sydspets var länge så fruktad,
att det nästan kunde befaras, att »Goda Hopps Udden», trots sitt
förtroendeväckande namn, skulle komma att spela samma
afskräckande roll, som fordom Kap Bojador. Var det månne Adamastors
hotande dimbild, som ingaf sjömännen farhågor för en lycklig
utgång af deras färd? Bland deltagarne i Dias’ expedition fanns en
facklärd och entusiastisk italiensk sjöman, ingen mindre än själfve
CHRISTOFER COLUMBUS’ yngre broder BARTOLOMEO. Säkerligen har
denna omständighet utöfvat en betydlig inverkan särskildt på de
planer, som afsågo att på annat än det hittillsvarande
»portugisiska» sättet nå Indien.
Samtidigt med att Dias kämpade med vågorna vid Afrikas
sydspets, voro äfven andra krafter satta i verksamhet för att finna
vägen till Indien. Johan II hade nu en gång fast föresatt sig att
genom användande af alla honom till buds stående medel ändtligen
finna lösningen på den fråga, som så länge, ja alltför länge! tagit
De stora upptäckternas tidehvarf 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
