Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasco da Gama och upptäckten af sjövägen till Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDERVARF. 73
öfverlägsne. Att så är fallet, visar den af den turkiske amiralen
SIDI ALI BEN HOSEIN 1554 författade segelhandboken, kallad Mohit,
hvilken sedan länge varit glömd, men nu omsider, som sig bör,
blifvit rätt uppskattad och väckt ett berättigadt uppseende.
Gamas afresa från Mozambique kan med skäl kännetecknas som
en »falsk start», ty naturkrafterna voro emot honom, och den fjärde
dagen efter afresan befann sig Gama till sin ledsnad åter i
närheten af denna stad, men fyra mil söder om densamma. Hela
åtta dagar låg Gama vid ön S. Jorge under tålig afvaktan på
inträdandet af förlig vind. Men som denna lät vänta på sig och vattnet
började tryta på skeppen, beslöt han att ännu en gång gå i land på
själfva kusten, ty den lilla än saknade vatten. Det behöfliga
vattenförrådet kunde han emellertid intaga endast med tillbjälp af sitt
artilleri, som skrämde bort de infödde, hvilka gjorde min af att
förhindra Portugiserna i detta deras förehafvande. Befolkningen i det hela,
men framför allt Araberna, intogo en utmanande hållning, hvilket
Gama besvarade med att i flera timmar låta staden undergå en i
själfva verket oskadlig och oblodig bombardering.
Efter att hafva eröfrat några med lifsförnödenheter lastade
båtar och ännu en gång hafva beskjutit den fientliga staden,
afseglade flottan den 29 mars för andra gången i nordlig riktning med
gynnsam, ehuru svag vind. Gama hade uppgjort planen att besöka
det mäktiga Quiloa eller, som Mozambiques Araber illistigt kallade
let, »De kristnes ö», emedan befolkningen därstädes sades delvis
vara kristen. Vidare hade man förespeglat Portugiserna, att de
skulle finna stora förråd af pärlor hopade här. Men den medföljande
moriske lotsen lyckades att under nattens mörker föra flottan förbi
denna plats. Hvad lotsen ansåg sig därigenom hafva vunnit, är ej
fullt klart. När allt går omkring bör dock detta räknas som en
lycklig omständighet, ty Quiloas hela kusten behärskande scheik,
hvilken redan (som man med någon kännedom om Afrikas under
alla tider väl organiserade spejaresystem bort kunna beräkna) erfarit
Mozambiques bombardement, hade säkerligen gjort allt sitt till för
att bringa de djärfve Portugiserna i fördärfvet.
Men en annan fara hotade den portugisiska flottan. Paulo da
Gamas skepp S. Raphael löpte nämligen nattetid för fulla segel på
grund invid kusten norr om Zanzibar-öns nordspets, och endast med
stora ansträngningar lyckades man få fartyget flott igen. Säkerligen
var detta ett styggt olyckstillbud, och hvem vet, om Gama öfver
hufvud kunnat fortsätta sin färd efter förlusten af detta eskaderns
kanske ansenligaste skepp.
D/ÏSlutligen kastade flottan Lördagen den 7 april ankar framför
den natursköna östaden Mombas eller Mombaça, men Gama, som
icke vågade utan vidare inlöpa i denna hamn, stannade på den yttre
redden, ehuru hamnen i verkligheten är den erkändt bästa på hela
Ost-Afrikas kust och såsom sådan nu är utsedd till utgångspunkt för
De stora upptäckternas tidehvarf. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
