Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugiserna i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 H. H. VON SCHWERIN.
den ringaste fruktan och väckte desses beundran för den värdiga
hållning, som de visste att iakttaga under den enkom för deras skull
firade högmässan, hvars många vackra ceremonisr tycktes högligen
tilltala dem.
Ett proviantskepp, för hvilket man ej mera hade bruk, sändes
nu af amiralen till Portugal för att meddela underrättelsen om den
helt oväntade upptäckten, hvars betydelse ingen vid denna tid ännu
förmådde uppskatta.
Man har fullt riktigt påpekat den omständighet att, med den
kurs, som de portugisiska fartygen, enligt den af Gama gifna
seglingsinstruktionen, bemödade sig att hålla, det var oundvikligt, att de till
Indien farande skeppen förr eller senare skulle komma i sikte af
Syd-Amerikas längst mot öster utskjutande kustpartier.
Den 2 maj lämnade Cabral åter Brazilien, hvarvid han där
kvarlämnade två portugisiske lifstidsfångar med uppdrag att
inhämta närmare underrättelser om landet, dess naturliga rikedomar
och därvarande infödingars egendomliga seder och bruk. Därefter
sattes kursen på Syd-Ost, och färden tvärt öfver Atlantiska oceanens
sydliga del anträddes. Portugiserna, som hade allt skäl att vara
glada öfver den så väl började resans lyckliga resultat,
uppskrämdes emellertid snart af följande omständighet.
Under en hel vecka visade sig nämligen en starkt lysande
komet, just i den riktning, som den fruktade udde var belägen,
hvilken man nu beredde sig att kringsegla. Enligt den tidens
vidskepliga uppfattning kunde icke detta fenomen bebåda annat, än
att en stor, snart inträffande olycka väntade de djärfve sjömännen
vid Afrikas sydspets; och sanningen att säga såg det nästan ut, som
skulle denna naiva uppfattning på visst sätt finna sin bekräftelse.
Den 24 maj öfverfölls nämligen eskadern af en fruktansvärd orkan.
Vågor, »höga som berg», störtade sig öfver skeppen, och under 22
dagar strömmade regnet oafbrutet ned. -
Hela den nu följande samtida framställningen gör dock intryck
af att vara icke så litet öfverdrifven utom däri, att Afrikas
sydspets verkligen är bekant för sina utomordentligt stora vågor,
stundom uppnående en höjd af inemot 12 meter.
Den emellanåt framskymtande solen, heter det vidare, belyste
ett af skummande böljor betäckt och dyigt haf, i hvilket fartygen
nattetid plöjde långa, fosforlysande fåror. De af bäfvan intagne
sjömännen hade uppgifvit alla förhoppningar och voro beredde på att
dö. Men omsider lade sig stormen, och det solbelysta hafvet
återtog ett vänligare, mera lugnt utseende. Först nu kunde man
öfverskåda de förluster, som stormen tillfogat den portugisiska flottan,
hvilken redan nu befann sig på den östra sidan af Goda Hopps
Udden, hvilken man, länsande undan för ovädret, kringseglat utan att
hafva fått den i sikte.
Det visade sig nu, att fyra fartyg hade gått förlorade med man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
