Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugiserna i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 H. H. VON SCHWERIN.
högst betydande värde. På detta sätt hade konungen af Quiloa denna
gång låtit en annan betala tributen för sig.
Vid sitt praktfulla intåg i Lissabon året därpå lät Gama denna
i ett silfverkärl nedlagda »guldtribut ffån Quiloa» föras i
processionen under pukors och trumpeters ljud. Af detta guld lät Emanuel
förfärdiga en monstrans, hvilken ännu i dag utgör den portugisiska
kronskattens förnämsta praktstycke.
För all säkerhets skull hämtades en kunglig skrifvare från land,
hvilken på ett »guldblad» upptecknade traktatens ordalydelse.
Vidare måste scheiken finna sig i, att ett portugisiskt, guldstickadt
sidenbanér, såsom ett tecken på hans vasallförhållande till Portugal,
hissades på ett af kungapalatsets torn, under det att det äfven af
mängden inlärda ropet Portugal!/ Portugal! skallade.
Längre fram tilltvingade Portugiserna sig ytterligare rättigheten
att här anlägga en fästning, af hvilken betydande lämningar
finnas kvar. .
Men ännu var långt ifrån allt klart. I afresans stund gjorde
nämligen amiralen den öfverraskande upptäckten, att
»besättningarna» på hans eskader ökats med omkring 200 af landsens döttrar,
om hvilka man ville göra troligt, att de utgjorde en del af det gods,
matroserna och soldaterna i land åt sig förvärfvat. Af den
undersökning, som nu med anledning häraf anställdes, framgick
emellertid, att samtliga kvinnor i fråga hade försäkrat, att de ville blifva
kristna, och att de bedyrat, att de förr skulle hoppa i sjön än
återvända till sina herrar i land. Amiralen lät dock icke beveka sig af
dessa förmildrande omständigheter, utan gaf befallning att
oförtöfvadt sätta de svarta skönheterna i land, hvarvid han dock
uttryckligen betingade sig, att ingen hämnd finge utkräfvas på
kvinnorna för denna deras tripp till den portugisiska flottan.
Nu omsider kunde färden ställas till Melinde, inför hvars
vänskapligt stämde härskare Gama gladde sig öfver att kunna stoltsera
med sin stora sjömakt. Men i följd af ogynnsamma vind- och
strömförhållanden hindrades eskadern att inlöpa i hamnen, och man
nödgades i stället gå till ankars några mil nordligare. Elfter att här
hafva intagit bränsle och vatten anträdde amiralen i början på
augusti färden öfver Indiska oceanen.
På Angedivaöarna landsattes de af skörbjugg angripne bland
manskapet, ty äfven på denna resa härjade den hemska sjukdomen
svårt bland Portugiserna, af hvilka en tredjedel var angripen, och
många dogo. Under de närmaste veckorna kryssade flottan utefter
Malabarkusten, förgäfves spanande efter arabiska handelsskepp.
Slutligen stötte man på ett stort passagerarefartyg, Meri, med
flera hundra fromma pilgrimer ombord, hvilka just voro stadda på
hemresa till Indien efter att hafva aflagt ett besök i
Muhammedanernas heliga stad Mekka. Det väl beväpnade skeppet, hvilket torde
hafva fört 2—300 stridsduglige män ombord, öfvergaf sig strax utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
