Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugiserna i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 H. H. VON SCHWERIN.
Samorims eget palats och, viss om sin seger, börjat att plundra
detta, stupade.
Albuquerque själf blef svårt sårad af ett stenkast i hufvudet
och måste sanslös bäras från valplatsen. Som ett slags tröst i
olyckan kunde dock det medvetandet tjäna honom, att hade icke de
af honom i förväg anbefallda försiktighetsåtgärderna vidtagits, så
hade säkerligen hela den portugisiska krigsstyrkan gått sin
fullständiga undergång till mötes. Nu kunde åtminstone återtåget anträdas
i någorlunda god ordning.
Knappt hade Albuquerque hunnit tillfriskna från sitt sår, innan
han beredde sig att utföra en af honom länge påtänkt expedition
mot det mäktiga Goa, hamnstad till riket Bidjapur och för sin
rikedom kalladt »den gyllene staden». Redan i slutet på januari hade
Albuquerque samlat en flotta på 20 skepp med 20,000 man ombord,
med hvilken han föregaf sig skola anträda ett tåg till Röda hafvet.
Men när flottan väl kommit till Angedivaöarna, förklarade
vicekonungen för sina bestörte underbefälhafvare, att den största
politiska oreda för närvarande rådde i Goa; ett dylikt tillfälle att i en
handvändning bemäktiga sig staden erbjöde sig måhända aldrig
mera. Nu eller aldrig gällde det alltså att här förekomma Araberna
och Egypterna, hvilka, äfven de, länge haft ett godt öga till staden.
Detta befälhafvarens meddelande gjorde ett starkt intryck på
officerarne, hvilka på dennes begäran samtlige gåfvo sitt skriftliga bifall
till det påtänkta angreppet (hvilket under dåtidens i Indien rådande
förhållanden ingalunda var att betrakta som ett onödigt
försiktighetsmått från Albuquerques sida).
I februari visade sig den portugisiska flottan oförmodadt
framför Goa. Staden var belägen på en liten ö (af hvilken omständighet
dess stora betydelse i ej oväsentlig grad berodde), och inloppet till
den för större fartyg otillgängliga hamnen var behärskadt af tvenne
fort. I en handvändning voro dessa stormade, och sedan
besättningen aftågat, öfverlämnade staden sig åt segraren. Albuquerque
tog staden i besittning och inrättade sig bekvämt i den förjagade
ståthållarens palats. Stadens citadell sattes af honom i godt stånd.
Oförtöfvadt tog han i tu med styrelsens omdaning genom att utfärda
förordningar om förvaltningen, låta prägla mynt o. s. v. Han visade
öppet, att han utsett Goa till hufvudstad för Portugisernas indiska
besittningar. Flottan förankrades i hamnen, och skeppen aftacklades
delvis, för att ej riggen skulle kunna taga skada af regnet. Allt
vittnade tydligen om, att Albuquerque ämnat här åt sig anordna en
varaktig vistelseort.
Man kan dock säga, att han vid detta tillfälle gjort upp
räkningen utan värden. Härskaren af Bidjapur, hvilken tydligtvis icke
utan vidare ville låta beröfva sig sin utmärkta hamn, som i afgifter
årligen lämnade en half million dukater i hans kassa, samlade en
mäktig här, med hvilken han drog emot staden. Trots de välgär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
