Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christofer Columbus och den västliga vägen till Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 H. H. voN SCHWERIN.
Knappt torde någon världsberömd person finnas, om hvilken
med hvarandra så stridande åsikter och en så genomgående oklarhet
rådt, som just CHRISTOFER COLUMBUS. Och det kan redan här
anföras, att den bildade världen hittills i allmänhet haft en alldeles
falsk uppfattning af denne man, som den så ofta gjort till sin hjälte.
Hans historia är från första början höljd i ett visst mystiskt
dunkel, och en känsla af osäkerhet och villrådighet griper oss
ovillkorligen vid utredandet af hans skiftesrika, äfventyrliga lif, såsom
det föreligger i den mer än ett hundratal större arbeten omfattande
Columbuslitteraturen.
Redan det namn, under hvilket han blifvit världsberömd, är
underkastadt åtskilliga modifikationer och utgör Jiksom en
spegelbild af det växlande och oroliga element, som var det mest
betecknande för hela personligheten. Italienaren CHRISTÖPHER) COLOMBO,
hvilken som naturaliserad spanjor kallades CRISTÖBAL CÖLON, har
särskildt blifvit ryktbar . under det latiniserade namnet COLUMBUS.
Sju städer i det gamla Hellas täflade som bekant om äran att
hafva sett HOMEROS, forntidens störste skald, födas, men i fråga om
Columbus hafva under tidernas lopp ännu flera platser framträdt
med anspråk på att vara den store upptäckarens födelseort. Icke
blott ett tiotal orter i Genuas omgifning, utan äfven åtskilliga
norditalienska städer, sådana som Piacenza, »som frambragt flera
amiraler», Milano, Modena m. fl., hafva gjort lokalpatriotiska
ansträngningar att för sig häfda den berömde mannen. Men ej nog
härmed! Man har bl. a. äfven velat förlägga dennes födelseort till ett
så aflägset land som England och för öfrigt framkommit med de
egendomligaste och mest olikartade påståenden.
Det sista och allra tokigaste af dessa påfund är, att Columbus
skulle varit född i Calvi på Corsica. Och det bedröfligaste i denna
mystifikation var, att den Franska republikens godmodige president
GRÉVY 1882 lät af en hop vettvillingar förleda sig till att utfärda
ett narraktigt dekret om att uppresa ett monument till minne af
Columbus i hans födelsestad, det numera franska Calvi. Och ännu
några år därefter kunde ett af Parispressens mest betydande organ
våga utsläppa den tidningsankan, att Förenta Staternas president stod
i begrepp att utnämna alla Corsicaner till borgare i Unionen, ett slags
erkänsla för att Columbus var född på deras ö.
De under sista tiden omsorgsfullt bedrifna arkivforskningarna
hafva emellertid lämnat ett fullt tillförlitligt resultat, ådagaläggande
att Columbus var född i själfva staden Genua. Att han hittills
mera allmänt sagts hafva varit Genuesare, kunde ju strängt taget
helt allmänt tydas, som vore han född på genuesiska republikens
område. Stadens Columbus-fantaster hafva emellertid däraf känt sig
så säkra, att de till och med trott sig kunna (troligen på alltför
klena grunder) utpeka det hus i förstaden San Andrea, där den
store mannen blifvit född. Denna byggnad (ett smalt sex våningars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
