Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 H. H. VON BCHWERIN.
Columbus inskred nu för att efter bästa förmåga råda bot på
den skada, som skett. Han hade nu insett, att läget för det första
nybygget icke varit lyckligt valdt. Därvarande låga kustremsa var
sumpig och särdeles ohälsosam. Det hastade emellertid i högsta
grad, alldenstund de ombord sammanpackade människorna och
djuren längtade att befrias från detta tvång.
Till plats för den nya stad, som man nu gick att anlägga,
utsåg Columbus en kustpunkt, belägen 67 kilometer öster om den
förut anförda Monte Christi-bukten. Lokaliteten, som här valdes,
låg vid en fiskrik bukt, hvilken i sig förenade fördelarna af en god
hamn och det korta afståndet (som man uppgaf) af blott 20 leguas
från det af infödingarne ofta omtalade guldrika Cibaolandskapet i
Españolas östra del.
Här grundade Columbus den 7 december 1493 den första
europeiska stad i Amerika, hvilken han efter sin höga beskyddarinna
kallade Ciudad Isabella, d. v. s. staden Isabella. I hast utstakade
ingeniörerna gator och torg. Platser bestämdes för kyrkan, för
regeringens förrådshus och för amiralens residens. Af dessa tre
byggnader, som uppfördes af sten, finnas ännu i dag betydande
lämningar kvar i den ödemark, som nu utgör gränsområdet mellan
Haytis tvenne förfallna »färgade» republiker.
Infödingarne, hvaribland många kvinnor, infunno sig snart i
den nya staden, medförande alla möjliga näringsmedel från den
fruktbara omnejden. Särskildt lärde Européerna nu högt uppskatta
yamsroten, som i tropiska trakter utgör ett förträffligt födoämne
af samma betydelse som potatisen för Europa.
Det framgick emellertid snart, att platsen för staden äfven
denna gång valts utan tillräcklig urskillning. Visserligen voro
omgifningarna ytterst natursköna och jordmånen så fruktbar, att
grönsaker på 8 dagar här utvecklade sig lika mycket som på 20 dagar
i Spanien. Men den låga, af tvenne små vattendrag genomflutna
sumpiga strandremsan var mycket hälsofarlig.
Snart utbröt också en farsot här (säkerligen den i tropiska
sumptrakter oundvikliga malarian), som inom få dagar angrep en
tredjedel af kolonisterna. Inom kort var halfva befolkningen
arbetsoduglig, och staden förvandlad till ett läger af sjukbaracker. Äfven
Columbus själf var under tre månader angripen af denna sjukdom
och urståndsatt att vidmakthålla den nödvändiga kontrollen öfver
koloniens styrelse.
Under dylika omständigheter, och när dessutom de från Europa
medförda förråden påtagligen ej kunde räcka länge, beslöt amiralen
att oförtöfvadt till Spanien återsända en del af flottan. Men detta
lät sig å andra sidan icke göras utan att samtidigt visa hemlandet
prof på det guld, om hvilket Columbus vid sin hemkomst vidt och
bredt berättat, att det skulle finnas i så stor mängd i det
välsignade landet Cibao.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
