- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
205

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 205
rikta sig själfve, amiralen ovetande, mot billiga krakar utbytt de
värdefulla, enkom för expeditionen i Granada inköpta hbästarna.

Vidare anhåller Columbus, att man med det snaraste måtte sända
honom fler guldvaskare och grufarbetare, äfvensom lifsmedel,
utsädesfrön och husdjur. Ett anmärkningsvärdt faktum kunde
nämligen nu påvisas, det att Columbus redan nu var hänvisad till
europeiska lifsmedel för att kunna föda befolkningen i det första
spanska nybygget i de nyupptäckta landen.

Slutklämmen i amiralens memorandum till Majestäterna
innehåller följande betraktelser: Han föreslår människohandel som medel
att så mycket som möjligt förminska de kungliga kassornas utgifter.
En i sanning alltigenom olycksdiger tanke! På Española, säger
han, behöfde man boskap och denna kunde betalas med caribiska
slafvar, hvilka man med någon öfning lätt nog kunde infånga och
sedan försälja som slafvar i Spanien. Därmed vore ju ingen skada
skedd, ty på detta sätt skulle desse människoätare nödgas
bortlägga sina afskyvärda vanor, vinnas för kristendomen och blifva
nyttige arbetare.

Det länder de spanske monarkerna till ära, att de med tydlig
tvekan upptogo detta Columbus’ sistnämnda förslag, och att de
förklarade sig behöfva höra äfven andras mening om saken, innan de
voro i stånd att fatta ett bestämdt beslut. På amiralens öfriga
förslag ingingo emellertid monarkerna utan svårighet och gåfvo
den till »minister för Indien» utnämnde biskopen FONSECA
befallning att handla därefter.

Genom detta memorandum till Ferdinand och Isabella, dateradt
den 30 januari 1494, hade amiralen, om man så vill, gjort sig
förtjänt af titeln »den nya världens förste slafhandlare». Det
förhatliga, som onekligen ligger i denna, om än aldrig så välförtjänta, titel,
förmildras dock i högst väsentlig grad, så snart man, som rättvisan
kräfver, tager den omständigheten med i beräkningen, att slafveri
och slafhandel såväl under denna öfvergångsperiod från medeltiden
till nyare tiden som längre fram bedömdes på ett annat sätt än
under våra dagar. Särskildt hade påfven och kyrkan (såsom vi redan
här ofvan sett) intet att invända däremot.

Den 2 februari 1494 afseglade .Torres med sin flotta. Nu kunde
Columbus uteslutande egna sig åt den nya koloniens inre
angelägenheter. Och sannerligen fanns här mycket att göra för en man med
den ansvarsfulla post som vicekonung, hvilken Columbus åtagit sig.
Nybyggarne bestodo till största delen af äfventyrare, hvilka det af
aktningsvärda personer bestående mindretalet endast med största
möda förmådde någorlunda hålla i schack. De förre vågade numera
som sin åsikt högt uttala, att de icke företagit den långa och
mödosamma resan hit för att vid framkomsten uträtta tunga arbeten,
såsom de nu voro tvungne, såvida de icke rent af ville utsätta sig
för att dö af svält. Obekantskapen med anläggandet af tropiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free