Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 247
oväntadt sammanträffade med ett högst egendomligt fartyg, hvilket
man aldrig hads trott sig skola finna i dessa farvatten.
Dess beskrifaning, som förekommer i den samtida berättelsen,
kan här anföras. Ehuru det förfärdigats af en enda trädstam, hade
det dock »samma storlek som en spansk galér» och en bredd af 8
fot. Det framdrefs af 25 roddare. Till skydd för regn och sol
hade ett tak af palmgrenar uppförts öfver skeppet. De ombord
varande infödingarne medförde kvinnor och barn på resan och hade
åtskilliga varor till salu. Vid åsynen af dessa förstodo Européerna
strax, att de här träffat ett folk, i kultur vida öfverlägset de
stammar, som de hittills lärt känna. Bland handelsvarorna märktes
brokiga väfnader, skjortor utan ärmar, äfvensom kjolar af bomull
samt föremål af gjuten koppar, såsom fat, yxor och husgeråd af
flera slag. Vidare medförde de resande köpmännen välarbetade
träsvärd, hvilkas dubbla egg var bildad af ytterst skarpa flintskärfvor,
som man skickligt infogat i små, i träet gjorda rännor. Som
skiljemynt tjänade kakaobönor, af hvilka ett betydligt förråd
medtagits af desse företagsamme handelsidkare. Deras lifsmedel
utgjordes af patater (potatis), yamsrötter och majs, samt af ett slags
öl, beredt af detta sädesslag.
De infödingar, med hvilka Spanjorerna nu sammanträffat,
tillhörde Maya-stammen, från hvilken som bekant en stor mängd i
Yucatan förekommande mycket framstående arkitektoniska
minnesmärken leda sitt ursprung. Det berättas, att Columbus, i stället för
att göra sig underrättad om detta handelsfolks hemland och sätet
för dess kultur, uteslutande frågat efter guldets förekomstort.
Mayaindianerna, säges det vidare, skulle då hafva hänvisat amiralen till
ett i söder beläget guldland, hvilket man antagit vara Veragua. För
Columbus var detta land identiskt med den Gyllene Chersonesen
eller Malakka-halfön. På andra sidan om denna halfö voro enligt
hans mening Ganges-landen belägna på ett afstånd af endast 10
dagsresor.
Man har ofta påpekat, huru allt skulle artat sig annorlunda,
såvida Columbus nu seglat norrut, emedan han ju i detta fall måste
hafva kommit i beröring med Yucatans och Mexicos öfverlägsna
civilisation. Amiralen envisades i stället att mot vind och ström
långsamt arbeta sig fram i motsatt riktning utefter den
centralamerikanska kusten.
Att förklara detta Columbus’ handlingssätt såsom föranledt af
dennes outsläckliga begär efter guld är emellertid oberättigadt.
Kursen, som han vid detta tillfälle höll, bestämdes helt och hållet af
hans önskan att omsider uppnå Malakka-sundet, hvilket ju måste sökas
i denna riktning. Amiralen följde härvid en i förväg fullt
utstakad plan.
Columbus själf led ånyo af svåra giktplågor, så att han nödgades
öfvervaka flottans manövrering liggande till sängs under ett tält,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
