Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 H. H. VON SCHWERIN.
I Puerto Bèlo visade det sig nödvändigt att kvarlämna ännu
ett fartyg, som blifvit obrukbart. Manskapet måste därför
sammanstufvas på de två öfverblifnå karavelerna. Med dessa fortsattes
kustfärden ännu en liten tid i ostlig riktning. Sedan man på detta
sätt hunnit till Kap San Blas, gaf amiralen slutligen vika för sitt
folks upprepade böner att återvända till Españñðola. Den 1 maj sattes
därlör kursen på norr.
Som man ser, är oturen åter framme här. Ty hade Columbus
blott fortsatt några dagar till i samma riktning, så hade han råkat
in i den redan af Bastidas besökta Darienbukten, och hade
därigenom kunnat öfvertyga sig om, att det sund, som han håär sökte, i
verkligheten icke fanns till, ett förhållande som stod i strid med den
uppfattning, han ända till sin död envist fasthöll.
De två halft redlösa fartygen grepos snart af häftiga stormar,
som förde dem i nordlig riktning till Cubas sydkust, hvilken nåddes
den 13 maj 1503. Columbus’ afsikt var att, sedan han här
reparerat och provianterat; sätta kursen på Española. Men knappt hade
man åter anträdt färden, innan ett våldsamt oväder utbröt, som
räckte sexXx hela dagar.
Endast genom en händelse blefvo de räddade från fullständig
undergång. De sjunkfärdiga fartygen hade förlorat alla sina ankaren
så när som ett. Tacklet hade mestadels gått öfverbord, och seglen
voro söndertrasade. Utan hopp om räddning skötte det dödströtta
manskapet mekaniskt sina ansträngande göromål. Knappast
förmådde man med tillhjälp af pumpar och öskar länsa lastrummen
på det från alla sidor inträngande vattnet. Cubas sydkust följdes
till Kap Cruż, hvarpå kursen förändrades till sydlig.
II slutet af juni kom ett stort land i sikte, och amiralen lät
sina skepp den 24 maj löpa in 1 en hamn, som erhöll det
storståtliga namnet Santa Gioria. Det var emellertid icke till Española
man kommit, utan man befann sig här ungefär på midten af
Jamaicas nordkust.
Någon tid därefter såg Columbus sig nödsakad att sätta sina
»flytande likkistor» på grund i denna hamn. Vattnet fyllde nu snart
skeppen ända i höjd med däcket. Manskapet tog sin tillflykt till de
höga för- och akterkastellen, hvilka än ytterligare påbyggdes.
Samtidigt sammanbundos de afsiktligen jämsides med hvarandra
placerade vraken och omgåfvos med ett slags skyddande bålverk.
Columbus insåg nämligen den stora betydelse, det hade, att
manskapet icke tilläts gå i land. Huru lätt kunde icke detta gifva
anledning till fientligheter, och i den ömkliga författning, i hvilken
Spanjorerna nu befunno sig, hade en dylik konflikt tydligtvis
inneburit en stor fara för desse. Under dessa brydsamma
omständigheter gällde det framför allt att på något sätt få bud till Española
med anhållan om snar hjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
