Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' sista lefnadsår. Hans afkomlingar. Hans personlighet - Den "Nya världen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 269
folk. Hvad Columbus uträttade, hade aldrig förut blifvit gjordt
och skall aldrig mera kunna utföras. Inga världar återstå att
eröfra för en kommande Columbus!
DEN »NYA VÄRLDEN».
Vid Columbus’ död voro problem uppställda för århundradens
arbeten. Amiralskeppet Santa Marias förlisning på Hayti-Espafñolas
kust 1492 var anledningen till, att den första europeiska kolonien i
Nya Världen anlades på denna ö, den »spanska ön», som också snart
med full rätt helt och hållet togs i besittning af Spanjorerna, hvilka
ju upptäckt henne. Española blef därför utgångspunkten för
Spaniens herravälde öfver Amerikas alla gamla kulturstater.
Ingen visste ännu, att dessa områden icke voro delar af
Ost-Asien eller öar, belägna vid kusten af denna kontinent. Española
antogs vanligen vara identiskt med Zipangu (Japan), och denna
uppfattning återfinna vi allmänt på dåtidens kartor.
År 1498 hade Columbus visserligen anat, att han upptäckt ett
nytt, stort fastland, och detta faktum vann ytterligare stöd genom
HOJEDAS, PINSONS, CABRALS och BASTIDAS’ resor under de två därpå
följande åren. Men den, som först klart uttalade den tanken, att
man påträffat alldeles okända land, var AMERIGO VESPUCCI, hvilken
åren 1501—1502 i egenskap af kunglig portugisisk »astrolog»
medföljde en expedition, som hade till ändamål att närmare undersöka
Braziliens matematiska läge i förhållande till den beryktade
»demarkationslinjen».
Den af 3 skepp bestående eskadern, som utgick från Lissabon,
följde den brazilianska kusten i sydlig riktning, åtminstone till 25°
sydlig bredd. I januari 1502 upptäcktes den präktiga Rio
Janeirobukten (R. J. = Januari-floden), som erhöll denna benämning, emedan
man ansåg därvarande kustinsnitt vara en flodmynning. Huru långt
söderut Vespucci framträngt, är emellertid ovisst. Själf menade han,
att han uppnått 52° sydlig bredd, och berättade, att han där
påträffat en ödslig och obebodd kust, omgifven af klippor. Därifrån hade
hemfärden anträdts. Man har däraf velat sluta, att Vespucci gjort
bekantskap med Patagoniens kust eller upptäckt Falklandsöarna,
eller till och med det nära gränsen af den Antarktiska Oceanen
belägna Syd-Georgien.
Vespuccis berättelse innehåller öfverdrifter, och frågan om den
sydligast Iuppnådda punkten är därför mycket svår att lösa. Detta
framgår framför allt af den redogörelse, som Vespucci lämnar om sina
astronomiska iakttagelser. Han underlåter nämligen att omnämna,
att stjärnbilden Stora Björnen, hvilken han annars noga passar på,
vid något tillfälle alldeles försvunnit från synkretsen. Detta skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
