Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Cortez och Mexikos eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 281
sitt hufvudsäte i staden Mexiko. Det ligger i öppen dag, att Cortez
kunde draga stor nytta af de invecklade politiska förhållanden, som
just då rådde i »Montezumas rike».
Vidare är det obestridligt, att Cortez’ företag i hög grad
underlättades’ af äfven andra omständigheter, något som emellertid långt
ifrån förringar den framstående mannens stora förtjänster. Af
betydande intresse är sålunda följande sakförhållande.
En egendomlig tillfällighet fogade det så, att de spanska
skeppens besök i Tabasco inträffade på en tidpunkt, då man i det
Mexikanska landet allmänt väntade, att den gode moln- och blixtguden
Quetzalcoatl, som utmärkte sig genom sin hvita hy och sitt
böljande skägg, skulle komma från just detta håll — öster. Enligt den
mexikanska mytologien hade Quetzalcoatl fordom nödgats gifva vika
för den mörke, onde guden Tezcatlipoca och dragit sig tillbaka till
hafsstranden i öster. Där hade han lofvat sina unge ledsagare att
i tidens fullbordan återkomma från det östra hafvet med en skara
hvite, skäggige män för att ånyo tillträda sin välgörande styrelse öfver
Mexikos folkstammar. Därpå hade han på något sätt försvunnit ur
sina vänners åsyn. Denna legend om den hvite guden och hans
väntade återkomst har man, som bekant, ofta sökt sätta i förbindelse med
ett besök, som vinddrifne Européer fordom i tiden skulle hafva
aflagt i Mexiko.
Vid åsynen af de spanske krigarne, hvilkas utseende
motsvarade den föreställning, som han hyste om molngudens följeslagare,
trodde Pinotl, att den omtalade profetian nu hölle på att gå i
fullbordan, och att Quetzalcoatl beredde sig att i öfverensstämmelse med
sitt löfte återkomma från sin sekellånga landsflykt. Denna
uppfattning delades äfven af en stor del af folket, hvilket väsentligt bidrog
till att förlama motståndet mot de ankommande främlingarne,
hvilkas tillträde till landet man därför icke med tillbörlig kraft sökte
förhindra.
Det är icke osannolikt, att en del af befolkningen direkt
längtade efter Quetzalcoatls regering, hvilken förutspåddes skola utmärka
sig genom mildhet. Den nye härskaren skulle nämligen, hette det,
omstörta hela det nu bestående, blodiga regeringssystemet, och man
såg i den hvite guden ett slags Messias. Människooffren till
Astekernas främste nationalgud, den gruflige krigsguden
Huitzilopochtilis eller Mextlis ära, liksom krig och alla våldshandlingar, skulle
älskaffas. Enligt den blide Quetzalcoatl borde man hänvända sig till
gudarne icke med blod utan med blomdoft och välluktande rökelse.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
