- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
309

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Cortez och Mexikos eröfring - De s. k. mindre upptäckarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 309
i en liten by i närheten af Sevlla. Vid den fordom så berömde
mannens dödsläger fanns knappt någon mer än hans och Marinas
son THOMAS. Hans kvarlefvor öfverfördes 1562 till Mexiko, men
grafplatsen har numera råkat i glömska, och ingen vet, hvar Mexikos
eröfrare hvilar.

FERNANDO CORTEZ är en af den spanska eröfringshistoriens
mest tilltalande personligheter, och man gör måhända rättast i att
ställa honom allra främst i raden. Han är den ideelle
congquistadoren (= eröfraren), som visserligen har sina fel, men hvars glän-.
sande egenskaper, hufvudsakligen sådana som tilltala den stora
massan, vida öfverväga. Han utmärkte sig såväl genom sina
framstående fältherreegenskaper som genom en halsbrytande personlig
tapperhet. Sina underlydande vann han genom sitt på samma gång
förnäma och förtroendeingifvande uppträdande och sin ovanliga
vältalighet, som ryckte alla med sig. Hans uppträdande var i allo
prägladt af en lugn måttfullhet parad med en okuflig kraft. I jämförelse
med flere bland de andre spanske conquistadorerna kunde Cortez i
följd af sina universitetsstudier göra intrycket af att vara en lärd
man. Särskildt säges han hafva haft goda kunskaper i latin, med
hvilka han tyckte om att esomoftast så smått briljera.

DE s. k. MINDRE UPPTÄCKARNE.

Under denna gemensamma benämning plägar man sammanfatta
en hop driftige män, som begagnade sig af det af den spanska
regeringen meddelade tillståndet att på egen hand företaga resor till
»Indien» (se ofvan sid. 225, 242). I spetsen för mindre expeditioner,
som de själfve utrustat, granskade de i detalj de af Columbus i
deras hufvuddrag afslöjade områdena och utsträckte icke sällan sina
undersökningar till trakter, dit amiralen aldrig själf kommit. Flere
af desse upptäcktsresande hafva vi redan lärt känna: VICENTE YAÑEZ
PINZON, HOJEDA, BASTIDAS, VESPUCCI, DE LA COSA m. fl. Äfven
MARTIN ALONSO PINZON kan med visst skäl hänföras till dem (jfr.
sid. 180).

Till det redan meddelade skola här några tillägg göras, hvilka
icke sakna intresse. En utförligare redogörelse för alla de mera
förtjänta personer, som deltagit i dessa talrika upptäcktsfärder, kan
tydligtvis icke lämnas här.

Redan långt före Columbus’ död hade, som vi sett,
Spanjorerna varit ifrigt sysselsatte med närmare utforskande af de på
ömse sidor om Darien-bukten belägna områdena i nuvarande Syd-
och Central-Amerika. Den uppfattningen var nämligen allmän, att det
»verkliga» guldlandet skulle finnas i omedelbar närhet af dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free